Elektrifiering och konkurrenskraft 

Planen fokuserar på att minska prisskillnaden mellan el och fossila bränslen, bygga ut elnäten och sänka kostnaderna för att investera i elektrifiering. EU-kommissionen föreslår bland annat flexiblare nätavgifter, snabbare utbyggnad av smarta elmätare och stöd genom fonden för socialt klimat (Social Climate Fund) och finansierade instrument från EU:s utsläppshandelssystem (ETS). 

Industrin står för nästan en fjärdedel av EU:s energianvändning och omkring 60 procent av den industriella energiefterfrågan som i dag bygger på bränslen bedöms kunna elektrifieras tekniskt. EU-kommissionen vill därför utveckla sektorsspecifika färdplaner, förbättra finansieringen och underlätta elinköpsavtal. Inom transportsektorn ska bland annat laddinfrastruktur och elektrifiering av tunga fordon främjas, medan byggsektorn får ökat fokus på värmepumpar och energieffektiva renoveringar. 

EU ETS-reformen 

Samtidigt presenterade EU-kommissionen en översyn av EU:s utsläppshandelssystem (ETS). Reformen ska anpassa systemet till EU:s klimatmål för 2040 samtidigt som den ger industrin större möjligheter och incitament att investera i utsläppsminskningar. 

En central förändring är inrättandet av en industriell avkarboniseringsbank (Industrial Decarbonisation Bank), med en planerad finansieringsvolym på 100 miljarder euro. Den första fasen (Investment Booster) ska enligt EU-kommissionen uppmuntra till investeringar och mobilisera omkring 30 miljarder euro fram till 2030. Innovationsfonden behålls som ett centralt instrument för att hjälpa ny teknik att ta steget från demonstrationsstadiet till kommersiell användning. Medlemsstaterna ska dessutom använda minst 50 procent av sina nationella ETS-intäkter till investeringar i avkarbonisering av ETS-sektorer. 

ETS-systemet justeras också för att ge industrin större flexibilitet efter 2030. Den linjära reduktionsfaktorn föreslås bli 3,7 procent under år 2031–2035 och 1,7 procent år 2036–2040. Samtidigt moderniseras marknadsstabiliseringsreserven (Market Stability Reserve) och möjligheten att inkludera högkvalitativa permanenta koldioxidupptag införs under strikta villkor. 

Skydd för europeisk industri 

Reformen försöker balansera klimatkrav med industrins konkurrenskraft. Gratis tilldelning av utsläppsrätter fortsätter efter 2030, men blir i högre grad villkorad av att företag investerar i avkarbonisering inom EU. För sektorer som omfattas av CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) justeras utfasningen av gratis tilldelning, medan utsatta sektorer utanför CBAM fortsatt kan få omfattande skydd mot koldioxidläckage. ETS utvidgas även till fler områden. Kommunal avfallsförbränning fasas in mellan år 2031 och 2034, medan reglerna för sjöfart och luftfart skärps och stödet till hållbara bränslen och rena tekniker förstärks. 

Analytisk reflektion  

För Stockholmsregionen kan utvecklingen innebära ökat behov av elnätskapacitet, elektrifierad kollektivtrafik, laddinfrastruktur och energieffektiva offentliga byggnader. Region Stockholm och länets kommuner kan få en viktig roll i att beakta elektrifieringen i trafik-, energi- och samhällsplaneringen samt i samband med framtida investeringar och etableringar. 

För den offentliga sektorn blir även samordning mellan offentliga aktörer och företag längs värdekedjan relevant. Företag inom exempelvis energiteknik, elnät, energilagring och laddinfrastruktur kan bidra med teknik och tjänster, medan kommuner och regioner påverkas genom bland annat planering, upphandling och investeringar. Tillgång till el, kompetens och finansiering kan därmed bli viktiga faktorer för regionens fortsatta elektrifiering och ekonomiska utveckling. 

Läs mer  

Pressmeddelande – EU:s elektrifieringsplan
Communication – EU:s elektrifieringsplan 
Pressmeddelande – EU ETS Review  

/Sarah Göbel, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor