EU:s framtida transportpolitik – så påverkas Sveriges regioner och kommuner

Comments and articles | 18-12-2020

Den 5 februari kl. 10.00-12.00 bjuder SveReg, de svenska stads- och regionkontoren och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i Bryssel, in till ett webbinarium om EU:s framtida transportpolitik. Deltar gör bland andra Europaparlamentariker Johan Danielsson (S), representanter från EU-kommissionen och transportrådet vid Sveriges ständiga representation vid EU.

Vi kommer bland annat att diskutera:

  • Hur påverkas Sveriges kommuner och regioner av EU:s nya transportpolitik?
  • Vad innebär det att EU:s transportsektor ska genomgå en grön och digital omställning för att bli mer motståndskraftig?
  • Hur ska målet om minskade växthusgasutsläpp med 90 procent nås till år 2050?

Registrera dig senast torsdag den 4 februari. ANMÄL DIG HÄR

 

Program:

10:00 Inledning, Dagens moderator Ulrika Palm, Sveriges kommuner och regioner (SKR) hälsar välkomna

10:05 Den europeiska gröna given och EU:s framtida transportpolitik, Elisabeth Werner, Director Land transport, EU-kommissionens generaldirektorat för mobilitet (DG Move)

10:30 Hur ser Europaparlamentet på revideringen TEN-T och EU:s framtida transportpolitik? Europaparlamentariker Johan Danielsson (S)

10:45 Svenska regeringens syn på EU:s framtida transportpolitik, representant från Sveriges ständiga representation vid EU

11:00 Öppen diskussion med Johan Danielsson och representant från Sveriges ständiga representation vid EU

11:10 Kort paus

11:15 Hur kan Sveriges kommuner och regioner bidra till genomförandet av den gröna given och EU:s transportpolitik? Åsa Ågren Wikström (M), förtroendevald, Region Västerbotten och styrelseledamot i Botniska korridoren, Kristina Jonäng (C), regionråd, Region Västra Götaland och ledamot i Stringsamarbetet, Malin Fijen Pacsay (MP), ordförande i klimatberedningen, Region Stockholm och styrelseledamot i Mälardalsrådet, Elisabeth Undén (MP), förtroendevald, Göteborgs stad och styrelseledamot i Göteborg Energi.

11:55 Summering, avslut och framåtblick o Dagens moderator Ulrika Palm, SKR

Använd gärna hashtagen #SveReg eller #SveReg2021 inför och under webbinariet

 

Bakgrund:

EU:s transportpolitik i förändring I december 2019 presenterade EU-kommissionen ”En europeisk grön giv”. Den beskrivs som EU:s nya tillväxtstrategi och färdplan för en hållbar ekonomi och fastställer att Europas ekonomiska tillväxt ska bygga på effektiv resursanvändning och ren energi. På så sätt ska Europa bli den första klimatneutrala världsdelen år 2050. Det är ett ambitiöst mål; på 30 år ska en av världens största ekonomier nå nettonoll i utsläpp av växthusgaser. EU:s nya klimatfokuserade politik har stor påverkan på Sveriges kommuner och regioner eftersom det är de lokala och regionala myndigheterna som till stor del står för genomförandet av politiken. Ett viktigt område för att uppnå målet om klimatneutralitet är EU:s transportsektor, som ska genomgå en grön och digital omställning för att minska växthusgasutsläppen med 90 % till 2050.

De tre huvudsakliga delarna som utgör EU:s transportpolitik:

1. Den nya strategin för hållbar och smart mobilitet, som ersätter den nuvarande Färdplanen för ett gemensamt transportområde från 2011 (den så kallade ”vitboken”), som EUkommissionen presenterade i december 2020. Strategin har ett antal långsiktiga målsättningar. Bland annat ska trafiken på höghastighetsjärnvägar fördubblas till 2030, automatiserad mobilitet ska byggas ut och minst 100 europeiska städer ska vara klimatneutrala. Till 2050 vill kommissionen att det transeuropeiska transportnätet ska vara färdigställt, att godstrafik på järnväg ska vara fördubblad och att i stort sett samtliga personbilar, lätta lastbilar, bussar och nya tunga fordon är koldioxidneutrala.

2. Förslag till ny förordning för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), som EUkommissionen ska presentera under andra halvan av 2021. Den nuvarande förordningen för TEN-T fastställer EU:s politiska åtagande om ett sammanhållet europeiskt transportsystem utan flaskhalsar, som möjliggör ett effektivt fungerande av EU:s inre marknad. TEN-T omfattar två nivåer, ett stomnät som ska vara färdigställt till 2030 och ett övergripande nät som ska vara klart 2050. Den europeiska transportpolitiken omfattar således flera långsiktiga åtaganden och TEN-T är ett ramverk för hur EU vill se att det transeuropeiska transportsystemet utvecklas under det kommande decenniet.

3. Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, CEF2), för det transeuropeiska transportnätet kommer att träda i kraft under 2021, även om förhandlingarna ännu (i skrivande stund, januari 2021) inte är helt klara. Fonden är det europeiska finansieringsverktyget för att färdigställa det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). För att söka medfinansiering för en transportsträcka krävs att sträckan pekas ut i TEN-T. Allra högst prioritet har EU:s stomnätskorridorer som pekas ut inom CEFförordningen. Trafikverket koordinerar svenska ansökningar om bidrag från CEF.

Regioner och kommuner har tydliga uppdrag och ansvarsområden inom transportpolitik och omfattas i stor utsträckning av EU-lagstiftning och andra initiativ. Det är därför viktigt att bevaka genomförandet av EU:s transportpolitik och att följa de nya initiativ som ska presenteras de kommande åren. Parallellt som EU:s transportpolitik mejslas fram har processen mot en ny svensk nationell transportplan inletts. Trafikverket presenterade i oktober 2020 ett inriktningsunderlag, som bygger på regeringens och EU:s mål, inför den svenska långsiktiga infrastrukturplaneringen. Båda processerna har stor betydelse för klimatarbetet, transportpolitiken samt för regional och lokal utveckling i stort.