Vill du få en snabb överblick och bli uppdaterad om vad som händer i EU-politiken? Här presenteras korta nyheter om vad som händer inom EU, alltifrån digitalisering, 5G-utveckling och fibernät till miljö-och klimat, energi och mycket mer. 

EU:s klimatlagstiftning mötte motstånd från medlemsländernas miljöministrar. Som en del av EU:s klimatlagstiftning har EU-kommissionen presenterat förslag som innebär ökade befogenheter för EU-kommissionen att sätta högre mål för utsläppsminskningar vart femte år efter 2030. Detta mötte starkt motstånd från majoriteten av medlemsländernas miljöministrar under deras möte i förra veckan. Dock uppmanar ett antal länder under ledning av Danmark att EU-kommissionen utarbetar en plan för att höja EU:s 2030 mål från nuvarande 40 procent till minst 50 procent i juni 2020.
 
EU-kommissionen vill prissätta importerad kol. EU-kommissionen har öppnat ett samråd för att ta emot synpunkter om att införa en mekanism för att prissätta importerad kol till EU, så kallad kolgränsjustering. I ett skriftligt dokument framförde EU-kommissionen att förslaget kommer att göra det dyrare att importera kolintensiva produkter och samtidig främja förändringar mot mer hållbara produkter i EU och i tredje länder. Ett rättsligt förslag förväntas mitten av 2021.  EU- kommissionen överväger fortfarande om utformningen av en sådan åtgärd  – i samrådet anges en skatt, en tull eller en utvidgning av EU:s kol- och handelmarknad för handel med import som möjliga alternativ.
 
EU-kommissionen vill se över EU:s energibeskattningsregler. EU-kommissionen har öppnat ett samråd om att förbättra EU:s energibeskattningsregler i syfte att anpassa dem till EU:s klimatambitioner.  Ekonomikommissionär Paolo Gentiloni, framförde tre områden som behöver ses över: 1)Minimiskattesatserna för energiprodukter och el för att hantera de befintliga obalanserna, särskilt mellan bensin och diesel. 2) Hur beskattningen för att främja förnybar energi och ökad energieffektivitet används. 3) Behandlingen av el- och naturgasprodukter och möjligheter att effektivisera det nuvarande breda spektrum av minskningar, undantag och subventioner för fossila bränslen

EU-kommissionens presskonferens om Coronaviruset. I veckan höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presskonferens med anledning av Coronaviruset. Det föreslogs bland annat att  7,5 miljarder euro ska frigöras från strukturfonderna för att hjälpa länder att hantera den ekonomiska påverkan från coronavirusutbrottet. Von der Leyen informerade även att EU-kommissionen kommer att inleda dagliga konferenssamtal med EU:s hälso- och inrikesministrar.
 
Status för EU:s budgetförhandlingar. Europeiska rådets ordförande Charles Michel, som förhandlar EU:s budget med medlemsländerna, meddelade i veckan att samråd kommer att fortsätta med de nationella regeringarna om EU:s långsiktiga budget men bekräftade att det ännu inte finns en konkret tidslinje för att försöka nå en överenskommelse.  Det första mötet mellan EU-ledarna i februari om långtidsbudgeten avbröts utan avtal.  Under förhandlingarna har bland annat nya finansieringsmöjligheter diskuterats, såsom utsläppsrätter och plastavgift. Stockholmskontoret har också tidigare rapporterat om EU-budgeten och plastavgiften som en ny finansieringsmodell. 

Revidering av EU:s vattendirektiv på agendan när miljöministrarna träffades
Miljörådet, bestående av medlemsländernas miljöministrar, träffades torsdagen den 5 mars för att bland annat diskutera revidering av vattendirektivet, där majoriteten motsatte sig förslaget. Sveriges klimat-och miljöminister Isabella Lövin uppmanade dock EU-kommissionen att överväga att anpassa vissa delar i direktivet och framförde att det fattas flexibilitet för att kunna genomföra åtgärderna i den gröna given, som syftar till att förbättra miljö-och klimatarbetet i Europa Nästan alla länder begärde ytterligare EU-medel för att stödja genomförande av direktivet då mindre än hälften av Europas vattendrag har uppfyllt målet om en god ekologisk status 2015.

Flera företag hävdar att EU:s vattendirektiv inte är anpassad till verkligheten och menar att direktivet saknar flexibilitet. Exempelvis uttrycker jordbruksförbunden att vissa regler i vattendirektivet, som inte har någon avgörande effekt på vattenkvalitén, är problematisk för jordbrukare som använder vatten för bevattning. EU-kontoret har tidigare kommenterat vår syn på vattendirektivet som just nu är under stor diskussion.

Ledamöter i Europaparlamentet vill se ett utökat producentansvar. Ledamöter i Europarlamentets miljöutskott lade fram ett yttrande i förra veckan om EU-kommissionens strategi för läkemedelsförordningar.  Detta kan ses i ett större perspektiv om ambitionen att modernisera avfallslagstiftningen. I ett utkast till yttrande föreslår ledamöter att läkemedelsindustrin bör ta mer ansvar för läkemedel som hamnar i miljön efter användning av människor och djur. Utökat producentansvar hänvisar till idén att en tillverkare antingen ekonomiskt eller fysiskt ska hantera produkternas avlägsnande efter att konsumenterna har använt dem.
 
Städer i EU:s medlemsländer kräver att EU tvingar hyresplattformar att dela data. Städer i medlemsländerna har länge hävdat att den kraftiga ökningen av korttidsuthyrning via plattformar som Airbnb snedvrider bostadsmarknaderna och städernas livskraft. Städer kan inte heller upprätthålla regler om beskattning, säkerhet och maximala hyresdagar, så länge de inte får tillgång till hyresplattformarna. Mot denna bakgrund har tjugotvå städer uppmanat EU-kommissionen att tvinga hyresplattformar som exempelvis Airbnb att dela data med stadsadministrationer. EU-kommissionen arbetar med en ny lag om digitala tjänster som kommer att uppdatera EU:s regler angående hyresplattformar. Enligt gällande regler regleras Airbnb som ett internetföretag och är inte skyldigt att dela sina uppgifter med städer.