I januari presenterade EU-kommissionen en politiskt vägledande EU kompass för ökad europeisk konkurrenskraft och hållbar tillväxt; konkurrenskraftkompassen. Den stakar ut EU:s strategiska riktning för de kommande fem åren för att nå målen om klimatneutralitet, ökad tillväxt och innovation. Vi har kikat närmare på kompassens tre tematiska pelare och ett urval av tillhörande strategiska möjliggörare av särskild vikt i arbetet för att säkra Europas hållbara konkurrenskraft och rättvisa omställning.
Konkurrenskraftkompasen
EU:s konkurrenskraftkompass bygger på Draghi-rapportens rekommendationer för stärkt europeisk konkurrenskraft globalt och beskriver en strategi med en rad flaggskeppsåtgärder för att Europa ska nå målet om klimatneutralitet. Den fokuserar på tre strategiska pelare: ökad innovation, minskade koldioxidutsläpp och ökad konkurrenskraft, samt minskat beroende och stärkt säkerhet. De kompliteras av fem strategiska möjliggörare: förenkling, sänkta marknadshinder, finansiering av konkurrenskraft, främja kompetens och kvalitetsjobb och bättre samordning av politiken på EU-nivå och nationell nivå.
Pelare 1: Stärkandet av den europeiska innovationskraften
Konkurrenskraftkompassen understryker vikten av att stärka EU:s spar- och investeringsunion för att säkerställa kapitalflöden och skapa möjligheter för att skala upp. För att stimulera privat kapital arbetar EU-kommissionen med att etablera en europeisk teknologibörs och förbättra tillgången till riskkapital och pensionsfonder, genom anpassade regler och skatteincitament. Stort fokus ligger på investeringar i avancerade teknologier såsom AI, kvantteknik, bioteknik och rymdteknologi. Vidare lyfts vikten av tillgång till råmaterial och energilagring fram som avgörande komponent för att utvecklaren teknik och minska beroendet av externa energileverantörer. Målbilden är att regioner med stark industri ska kunna dra nytta av nya investeringar, samtidigt som andra regioner ges förutsättningar att anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden.
För att skapa en mer konkurrenskraftig och innovativ marknad kommer EU-kommissionen presentera ett verktyg för samordning av konkurrenskraft för att stärka medlemsstaternas samarbete kring gemensamma prioriteringar. För att underlätta gränsöverskridande verksamhet föreslås det även en EU-gemensam 28:e regim (se nedan faktaruta) med fokus på enhetliga regler inom obeståndsrätt, arbetsrätt och beskattning. Vidare lyfts riktade investeringar i hållbara biomaterial och cirkulära produktionsprocesser genom finansiering från EU-budgeten, likväl som från privata aktörer, fram som en viktig komponent inom ramen för EU:s Bioekonomistrategi.
Harmoniserade regelverk och förbättrad tillgång till riskkapital ska dessutom utöka möjligheterna för forskning och innovation genom EU:s strategi för avancerade material. Vidare kommer översynen av direktiven för offentlig upphandling vara avgörande i skapandet av en mer innovativ och tillväxtvänlig europeisk miljö, vilken väntas presenteras under 2026.
Pelare 2: Skapandet av en gemensam färdplan för ökad konkurrenskraft och minskade koldioxidutsläpp
EU:s ambition att nå koldioxidneutralitet till 2050 bygger på en strategi där industri, handel och konkurrens går hand i hand. I februari presenterades handlingsplanen för prisvärd energi som genom stöd till energiintensiva företag syftar till att säkerställa stabila energipriser genom en flexibel statsstödsram, samt åtgärder som stärker efterfrågan på låga koldioxidprodukter. Vidare kommer rättsakten om nettonollindustrin och satsningar på CCS-teknik spela en central roll i att driva på energiomställningen, vilket gynnar regioner med en stark industriell bas genom nya investeringar och teknologier.
EU:s strategi för en ren industriell omställning presenterades i februari med syfte att effektivisera incitament för att säkerställa EU:s konkurrenskraft och attraktivitet som investeringsdestination för industri och tillverkning. Handlingsplanen ska säkerställa att EU är en konkurrenskraftigt, hållbar och framgångsrik aktör i den globala ekonomin. Den politiska visionen kompletteras genom konkurrenskraftkompassen med en revidering av kemikaliepaketet, skärpta CO₂-standarder, miljövänligare fordonsparker hos företag och en investeringsplan för hållbara transporter.
För att motverka koldioxidläckage väntas även gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM-förordningen) utvidgas till fler sektorer och EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) pekas ut som kompletterande nyckelverktyg. Detta kan stärka konkurrenskraften för regioner med en etablerad grön industri samtidigt som det ökar omställningstrycket på fossilberoende områden. Hur väl olika regioner hanterar denna förändring beror på dess industriella struktur samt tillgången till riktade stödinsatser och investeringar.
Pelare 3: Integreringen av strategiskt oberoende och säkerhet i den ekonomiska politiken
Handel spelar en nyckelroll för Europas framtida tillväxt och i en fragmenterad global ekonomi söker EU nu integrera säkerhet och strategiskt oberoende i dess ekonomiska politik, för att säkra nödvändiga långsiktiga investeringar och hållbar konkurrenskraft.
Konkurrenskraftkompassen slår fast att EU och dess medlemsstater måste öka motståndskraften mot klimatrisker genom att regelbundet uppdatera bedömningar och förbättra kritisk infrastruktur. Det skall göras med fokus på klimatanpassning inom stadsplanering, jordbruk och naturbaserade lösningar. En europeisk klimatanpassningsplan (European Climate Adaptation Plan) kommer att införas med åtgärdsförslag som syftar till att skydda ekonomin och samhället från extrema väderhändelser. EU-kommissionen kommer även bland annat att lägga fram en europeisk strategi för vattenresiliens, samt en gemensam inköpsplattform för kritiska råmineraler.
Mer information
Europeiska kommissionen, pressmeddelande: EU:s kompass för konkurrenskraft
Europeiska kommissionen, faktablad: EU:s kompass för konkurrenskraft
Europeiska kommissionen, politiska riktlinjer: EU:s politiska riktlinjer 2024–2029
/Sarah Göbel, EU policyhandläggare och Moa Malmström, junior EU policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor