I slutet av mars presenterade EU-kommissionen en strategi för en europeisk beredskapsunion. Strategin utgör en del av det ökade fokuset på säkerhet och beredskap som präglat inledningen av EU-kommissionens nya mandatperiod, samt det geopolitiska läget. Vi har tagit oss en närmare titt på strategin och vad den innebär.
Vad händer just nu
Under ett av Europaparlamentets sammanträden i början av april i Strasbourg debatterades EU:s strategi för beredskapsunionen för första gången, där den mottogs med blandade reaktioner. En del europaparlamentariker utryckte sig då negativt till EU:s roll inom krisberedskap, som de framhöll som en nationell kompetens, medan andra europaparlamentariker ställde sig mer positiva.
Strategin
Generellt syftar strategin till att stärka EU:s förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig från olika typer av kriser och innehåller de tre följande fokusområdena.
Strategin har ett fokusområde på att utveckla minikriterier för utvalda tjänster som anses samhällskritiska, till exempel sjukhus, skolar, och informations- och kommunikationsinfrastruktur. Det handlar även om att ha viss nivå av lagerhållning av kritisk utrustning och material. Det kan röra sig om medicinska produkter, kritiska råmaterial, energirelaterad utrustning, samt jordbruks- och livsmedelsprodukter och vatten.
Strategin framhäver även behovet av att främja EU-medborgare att ta ett ansvar att vidta praktiska åtgärder. Exempelvis att ha lager av viktiga förnödenheter som räcker i 72 timmar i nödsituationer, vilket har återkommande nämnts i media. Det handlar också om att utbilda befolkningen i vad som är viktigt under nödsituationer, att det ska ingå i läroplaner, samt att det ska vara en beredskapsdag för att öka synligheten för dessa viktiga insatser.
Ett tredje fokus för strategin är ökad samverkan mellan både internationella aktörer, såsom medlemsländer, men också mellan aktörer inom medlemsländerna. Det handlar till exempel om ett införande av ett EU-kriscentrum, genomföra regelbundna gemensamma beredskapsövningar, inrättandet av en offentlig-privat beredskapsarbetsgrupp, stärka det civil-militära samarbete, samt samarbeta med strategiska partners som Nato.
Vad händer härnäst?
Fram till år 2028 planerar EU-kommissionen att genomföra 63 initiativ och verktyg, varav 30 betraktas som nyckelinitiativ. Strategin fungerar som en agenda för vad kommissionen och medlemsländerna bör prioritera när det gäller beredskap. Vissa av dessa initiativ kan komma att genomgå den ordinarie lagstiftningsprocessen och, om de antas, behöva genomföras av medlemsländerna.
Läs mer
Debatten om strategin vid Strasbourg-sammanträdet
/Daniel Melander, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor