I början på oktober presenterade EU-kommissionen två strategier som ska främja utvecklingen och användningen av AI i Europa; strategin för implementering av AI samt strategin för AI inom vetenskap. Den förstnämnda har som fokus att främja användandet av nyutvecklade AI-lösningar i samhället, medan nästa syftar till att främja utveckling och implementering av AI inom forskning. Båda strategierna är en del av EU-kommissionens handlingsplan för AI-kontinenten som syftar till att stärka EU:s konkurrenskraft och tekniska suveränitet. I denna artikel reder vi ut hur strategierna ser ut samt blickar framåt mot hur EU-kommissionen planerar att realisera sina mål inom AI.
Onsdagen den 10 september höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt årliga tal om tillståndet i unionen. Där klargjorde hon bland annat EU:s kommande prioriteringar och vad som uppnåtts hittills under den pågående mandatperioden (2024 - 2029). Vi har tagit oss en närmare titt på talet och återger en överblick i den här artikeln.
Bioteknik och biotillverkning lyfts fram som en av EU:s mest strategiska framtidssektorer, med potential att bidra till allt från bättre hälsa och livsmedelssäkerhet till grön omställning och industrins konkurrenskraft. EU-kommissionen vill skapa tydligare spelregler och stärka Europas innovationskraft, genom exempelvis ett kommande lagförslag om bioteknik under 2025–2026. Nu har utskottet för industrifrågor, forskning och energi (ITRE) i Europaparlamentet antagit en ståndpunkt, ett så kallat initiativbetänkande inför kommande väntade lagförslag från EU-kommissionen, om vad en kommande bioteknikakt (Biotech Act) bör innehålla. Något som ger en indikation till hur diskussionerna går i Europaparlamentet och kan se ut mellan institutionerna framöver. Vi har kikat närmre på vad den innebär.
I linje med EU-kommissionens prioriteringar, är det konkurrenskraft som är ledordet för det nästa programperiods Horisont Europa och fokus ligger på satsningar på strategiskt viktiga forskningsprojekt som bidrar till att stärka denna. Under forsknings- och innovationsdagarna som hölls i Bryssel i september definierade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tre huvudsakliga prioriteringar för EU:s framtida forsknings och innovationspolitik: talang, finansiering och tillväxt (scale-up). I den här artikel analyserar vi hur det kan komma att påverka EU:s forsknings- och innovationspolitik, samt gör en framåtblick.