Rapport från European Week of Regions and Cities

Under förra veckan anordnades årets European Week of Regions and Cities (EWRC). Varje år i oktober fylls Bryssel av ca 6000 aktörer från lokal, regional, nationell och EU-nivå för att under fyra dagar delta på EWRC. EWRC går att likna vid europeiska regioners och städers egna Almedalsvecka där politiker och andra intressenter uppmärksammar den regionala och lokala nivåns roll i EU-politiken. Under veckan arrangerades över hundra workshops, debatter och utställningar.

Stockholmsregionens Europakontor arrangerade tillsammans med andra europeiska huvudstäder och huvudstadsregioner ett event om nyttan av EU:s regionalpolitik i storstadsregioner med inspel till framtida regionalpolitik efter 2020. Vi deltog också på en rad andra event, bland annat om cirkulära och smarta städer, digital offentlig styrning och strukturfondernas framtid.

Här nedan följer en sammanfattning med några av de viktigaste punkter och framtidsspaningar från veckan.

Sammanhållningspolitiken

På tisdagen arrangerade Stockholmsregionens Europakontor ett event tillsammans med andra europeiska huvudstäder och huvudstadsregioner. Under eventet presenterades Stockholmsmodellen genom två strukturfondsprojekt inom hållbar stadsutveckling, Sverige Bygger Nytt och Grön Bostad. Under eventet uppmärksammade Stockholmsregionen också behovet av att möjliggöra synergier mellan ESF och ERUF i framtida sammanhållningspolitiken. Stockholmsregionen har goda erfarenheter av sammanhållna strategiska satsningar, och för vår del har satsningarna (under programperioden 2014–2020) fokuserat på projekt som bidrar till hållbar stadsutveckling.
Det har nu gått trettio år sedan EU:s sammanhållningspolitik introducerades. Inför den nya programperioden mellan 2021–2027 står sammanhållningspolitiken inför en rad förändringar. Att den framtida sammanhållningspolitiken post 2020 behöver förenklas och vara flexibel för att kunna bemöta oväntade problem var något som flera olika aktörer underströk, vilket också görs gällande EU-kommissionens förslag.
I diskussioner kring den nya socialfonden, ESF+, framhävde EU-kommissionen att den nya fonden syftar till att konkret finansiera åtaganden inom ramen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, bland annat kopplat till arbetsmarknad, social inkludering och utbildning. Kommissionen underströk vikten av samarbete med de sociala partners som ansvarar för implementering och utvärdering av fonderna. Ledamöter från Regionkommittén uppmärksammade att ESF har möjliggjort samarbeten mellan grupper och sociala åtgärder, bland annat kopplat till social innovation.
Vad gäller globala trender kopplade till urbanisering och de möjligheter och risker som kunde uppstå som följd av utvecklingen, belystes bland annat att migration med ekonomiska syften var ett sätt att uppmuntra produktivitet i europeiska städer. Därtill uppmärksammades att investeringar i smarta städer hade potential att förbättra medborgarnas livskvalitet och samtidigt öka produktiviteten genom mer effektiv användning av resurser.
Ett event lyfte utifrån erfarenheter från London, Haag, Milano och Manchester hur finansiella instrument kan vara ett verktyg för städer att säkerställa tillgången till EU-resurser, exempelvis från sammanhållningspolitiken. Ett finansiellt instrument kan underlätta i att skapa riktad, och därför är också säkra, finansiering till stadsutveckling. Under eventet flaggades det för att lyfta upp instrumentet till EU-nivå och skapa en “Juncker Fund for Cities”, som skulle kunna attrahera investerare och därigenom garantera finansiering för urbana fonder i framtiden.

Digitalisering

Diskussionerna kring e-förvaltning kretsade i större utsträckning än tidigare kring medborgarna. Även säkerhetsaspekter och etiska dilemman stod i fokus under samtal om digitalisering av offentlig förvaltning. Stora skillnader i kompetensnivåer mellan regioner och kommuner vad gäller digitala färdigheter belystes också, samt vikten av att EU-kommissionen måste fortsätta arbeta med initiativ för att stärka denna kompetens. Ett aktuellt exempel på Kommissionens arbete med digital kompetensförstärkning är programmet för ett digitalt Europa där 700 miljoner euro ska se till att arbetstagare har möjlighet att skaffa avancerad digital kompetens med hjälp av kurser och arbetsplatspraktik, oavsett i vilket medlemsland de är bosatta. Andra intressanta diskussioner på temat digitalisering uppstod ofta kring modernisering och den växande oron i EU att innovation i dagsläget hinner före lagstiftningsprocessen.

Miljö och klimat

Norra Djurgårdsstaden uppmärksammades som ett exempel i diskussionen kring smarta och cirkulära städer. Cirkulär ekonomi identifieras av OECD som en av dagens megatrender, och i det arbetet har städer en framträdande roll både som innovatörer och pionjärer. Vi strävar också idag efter att skapa smarta städer, och det går att identifiera en andra våg inom detta där vi rör oss från utvecklandet av smarta tekniska städer till smarta hållbara städer. I ett cirkulärt sammanhang innehåller det smarta, t.ex. data och digitaliseringen, viktiga verktyg som gör utvecklingen av hållbara städer genomförbart.
Många europeiska städer har dålig luftkvalitet och överskrider ofta WHO:s gränsvärden. EU-kommissionens egna forskningsinstitut, Joint Research Center, har nyligen publicerat Urban PM2.5 Atlas vilket är den första analysen av euroepiska städers luftkvalitet där analyserna genomförts med samma analysmetod. Atlasen tar hänsyn till både geografiska parametrar, stad eller landsbygd samt olika sektorer som förorenar (tex. transport eller jordbruk). Den nya analysmetoden möjliggör för aktörer på regional och lokal nivå att själva se vad som är den främsta bidragande orsaken till dålig luftkvalitet och därmed agera lokalt. Då Atlasen bygger på samma analysmetod möjliggör den för städer att jämföra sig med andra städer vilket underlättar samarbeten i arbetet för bättre luftkvalitet.

Framtidsspaningar – region- och stadsperspektivet i EU-politiken

Diskussionen om EU:s framtid var mer närvarande i år än tidigare, kanske främst för att mandatperioden för nuvarande EU-kommission börjar lida mot sitt slut, att det i maj är val till Europaparlamentet samt att Storbritannien kommer att lämna Unionen.
Att ”sätta medborgarna i centrum” var ett också återkommande tema under flera av eventen under EWRC-veckan. Något som är viktigt för att visa på EU:s mervärden, och lär av den anledning förbli ett närvarande tema under upptakten till nästa års val till Europaparlamentet. Det går igen även i kommissionens förslag på nästa forskningsprogram där man ex. vill att medborgaren lättare ska förstå forskningsinsatser och resultat.
Inom sammanhållningspolitiken har just hållbar stadsutveckling blivit mer prioriterat de senaste åren. Flera aktörer berörde detta under veckan och det är troligen något vi kan se mer av. Stockholmsmodellen är mycket intressant att sprida kunskap och lärdomar ifrån, kanske ännu mer i framtiden?