Dagens unga är morgondagens skattebetalare, beslutsfattare och innovatörer, men i kölvattnet av pandemin står en generation med missad normal skolgång, uteblivna utbytesstudier och praktik både på hemmaplan och utomlands. EU var därför mån om att under 2022 fokusera på unga och EU-kommissionen annonserade därför att 2022 skulle bli ungdomens år. Temat rimmade även bra med de utmaningar unionen står inför, då exempelvis mycket av EU:s policyarbete just nu kretsar kring en grön och digital omställning, som också är till fördel för kommande generation.
Den 18 oktober antog EU-kommissionen arbetsprogrammet för 2023. Det ger en beskrivning av hur EU-kommissionen avser hantera energikrisen och de ekonomiska effekterna av den, Rysslands aggression mot Ukraina, sätter medborgarna i centrum av den europeiska demokratin och stå upp för EU:s demokratiska värderingar.
Sedan pandemins början har den digitala omställningen genomgått en betydande intensifiering. I takt med den senaste tidens ökade hotbild mot väst, har ett flertal fall av systematiska och utomstatliga cyberattacker konstaterats i och runt EU:s närområde. EU står inför en stor utmaning att säkerställa att den snabba digitala omställningen sker på ett cybersäkert sätt.
Kommissionen har sedan 2014 årligen utvärderat medlemsstaternas digitala framsteg och publicerat resultaten i ett index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi). Under sommaren presenterades årets index, som dessutom anpassats för att framöver kunna utvärdera medlemsstaternas framsteg inom ramen för målen i färdvägen för det digitala decenniet 2030.