När Covid-19-krisen bröt ut blottade pandemin behoven av tydligare europeisk koordinering vid gränsöverskridande hälsokriser, eftersom den har inneburit effekter som motverkar själva kärnan i EU:s strävan att uppnå fri rörlighet av varor, tjänster och människor inom unionen. Under 2020 började man därför på EU-nivå att diskutera möjligheterna att stärka EU:s motståndskraft mot, och samordning under, en hälsokris, genom att skapa en europeisk hälsounion.
Europeiska Kommissionen lanserade i september förra året fem uppdrag inom ramen för EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa, som ska bidra till att ta itu med hanteringen av några av våra största globala utmaningar. Under hösten har Europakontoret lanserat en miniserie om de olika uppdragen och i den här artikeln tittar vi närmre på canceruppdraget.
En av EU-kommissionens prioriteringar för 2019–2025 är att skapa ett europeiskt dataområde för hälsodata. Området ska göra det möjligt att lättare kunna dela och få tillgång till olika typer av data, som elektroniska patientjournaler, genomikdata och data från patientregister, för att förbättra sjukvården och bidra till forskning på området. Utformningen är av stor betydelse för Stockholmsregionen och det är därför viktigt att skapa dialog med Europeiska kommissionen för att kunna bidra till framtida processer.