Den 18 oktober antog EU-kommissionen arbetsprogrammet för 2023. Det ger en beskrivning av hur EU-kommissionen avser hantera energikrisen och de ekonomiska effekterna av den, Rysslands aggression mot Ukraina, sätter medborgarna i centrum av den europeiska demokratin och stå upp för EU:s demokratiska värderingar.
Att bygga resilienta samhällen med hänsyn till den fysiska infrastrukturen och till medborgarnas hälsa och välmående har i och med de senaste årens kriser seglat upp på de politiska agendorna runt om i Europa och världen. Det gäller exempelvis finanskrisen och eurokrisen, migrationskrisen 2016, klimatkrisen, COVID-19 pandemin och nu senast kriget i Ukraina. Något som börjar få genomslag bland beslutsfattare, akademiker och civilsamhället är att den nuvarande modellen om ökat BNP inte längre räcker till, utan i stället leder till att urholka vår förmåga att hantera kriser.
Det Europeiska Kommissionen lade den tredje maj fram förslag om ett gemensamt europeiskt hälsodataområde. Kommissionen vill inom ramen för EU:s datastrategi, etablera sektorsspecifika dataområden för att öka delning och tillgången av olika typer av data och förslaget är det första dataområdet.
När Covid-19-krisen bröt ut blottade pandemin behoven av tydligare europeisk koordinering vid gränsöverskridande hälsokriser, eftersom den har inneburit effekter som motverkar själva kärnan i EU:s strävan att uppnå fri rörlighet av varor, tjänster och människor inom unionen. Under 2020 började man därför på EU-nivå att diskutera möjligheterna att stärka EU:s motståndskraft mot, och samordning under, en hälsokris, genom att skapa en europeisk hälsounion.