Belgien har tagit över ordförandeskapet i rådet 

Comments and articles, Digitalisation, Environment, climate and energy, Regional Policy, Transport | 06-02-2024

Den första januari tog Belgien över ordförandeklubban i Europeiska unionens råd efter Spanien. Efter en höst med en intensiv lagstiftningsperiod med stora lagförslag som AI-akten och 55%-paketet är det nu upp till Belgien att slutföra de sista förhandlingarna innan lagstiftningsprocessen saktas ned inom EU-institutionerna på grund av det kommande EU-valet den 6–9 juni. 

Ordförandeskapets prioriteringar 

Ett ordförandeskap innebär huvudsakligen att ett medlemsland ansvarar för att planera och leda mötena i rådet och företräder rådet i lagstiftningsarbetet tillsammans med EU-kommissionen och Europaparlamentet. Ordförandeskapsrollen är roterande och fördelas mellan de 27 medlemsländerna på ett halvår vardera och Belgien ingår en så kallad trio tillsammans med Spanien och Ungern och har arbetat fram ett gemensamt program.    

Det belgiska ordförandeskapet tog den 1 januari över ordförandeskapsklubban under mottot “skydda, stärka och förbereda (Protect, strenghten and prepare). Belgien har presenterat 6 prioriterade områden: att skydda rättsstatsprincipen, demokrati och enighet, att stärka EU:s konkurrenskraft, att arbeta för en grön och rättvis omställning, att återinföra agendan för social hälsa, att skydda människor och gränser och att marknadsföra ett globalt Europa. Läs mer om det belgiska ordförandeskapets agenda i det officiella programmet och på den officiella hemsidan 

Vi har tagit oss en titt på vad som präglar det kommande ordförandeskapet och hur förhandlingar har gått för det spanska ordförandeskapet inom frågor som digitalisering, forskning och innovation, sammanhållningspolitik, klimat, miljö, energi och transport. 

Digitalisering 

Inom digitaliseringsområdet har det belgiska ordförandeskapet ärvt trepartsförhandlingarna från det spanska gällande bland annat EU:s plattformsdirektiv som ämnar inrätta nya regler för att förbättra arbetsvillkoren för personer som arbetar inom gigaekonomin. Lagförslaget nådde en provisorisk överenskommelse den 13 december, som kollapsade redan en vecka senare och därför tvingat Belgien att ta fram ett nytt förslag på överenskommelse. Belgien kommer även få arbeta med att avsluta trepartsförhandlingarna gällande förslaget till ett gemensamt europeiskt hälsodataområde, vars första så kallad trilogmöte skedde den 30 januari. Avslutningsvis väntas det belgiska ordförandeskapet presentera rådslutsatser med förslag på hur nästa EU-kommissions digitala policyarbete bör utformas.  

Forskning och Innovation  

Precis innan det spanska ordförandeskapet avslutade sin ordförandeskapsperiod antogs rådslutsatser om EU:s framtida forsknings- och innovationspolitik. Slutsatserna lyfte tre nyckeldimensioner: betydelsen av de regionala forsknings- och innovationsekosystemen; forskningens och innovationens betydelse för EU:s besluts- och lagstiftningsprocess; och politiska effekterna av faciliteten för återhämtning och motståndskraft på EU:s forsknings- och innovationsområde. Det belgiska ordförandeskapet blickar framåt för våren och har presenterat deras prioriteringar. Ordförandeskapet lägger bland annat fokus på forskningen och innovationens viktiga roll i att modernisera och stärka EU:s strategiska autonomi inom hälsa, clean-tech, digitalisering, AI, Life science etc. Det belgiska ordförandeskapet kommer även fokusera på att sammanlänka forskning till industrin, policys och samhället, just för att stärka förtroende och engagemanget för området, både inom EU-samarbetet men även internationellt. Slutligen kommer det belgiska ordförandeskapet även fokusera på arbetet med att framta nästa ramprogram (EU:s forskningsprogram). Läs mer om ordförandeskapets planerade arbete inom forskning och innovation här. 

Sammanhållningspolitiken 

Den 30 november antog under det spanska ordförandeskapet medlemsstaterna rådslutsatser om den framtida sammanhållningspolitiken (under namnet sammanhållningspolitiken 2.0) med fokus på tre teman: rationalisering av förvaltningen och engagemang för samförvaltning gällande EU:s strukturfonder, sammanhållningspolitiken som ett verktyg för resiliens och EU:s strategiska autonomi och lärdomar från faciliteten för återhämtning och resiliens. Det belgiska ordförandeskapet har flaggat för ett fokus på att understryka sammanhållningspolitiken som ett grundläggande investeringsinstrument för långsiktiga investeringar för att stärka EU:s ekonomiska, sociala och territoriella konvergens. Det belgiska ordförandeskapet har även pekat ut arbetet med att ta fram EU:s nästa sammanhållningspolitik som en prioritet och kommer att leda många diskussioner i ministerrådet kring området. Under våren väntas ordförandeskapet presentera rådslutsatser utifrån EU-kommissionens nionde sammanhållningspolitik, som väntas publiceras under våren.  

Klimat, miljö, energi och transport 

Det belgiska ordförandeskapet betonade tidigt i ordförandeskapet att man kommer att sträva efter att främja en grön och digital omställning, minska koldioxidutsläppen från transportsektorn och slutföra så många lagstiftningsärenden som möjligt innan EU-valet den 6–9 juni. Under ordförandeskapets pågående möten med Europaparlamentets utskott där vårens prioriteringar diskuteras har vikten av att slutföra arbetet med TEN-T förordningen, cykeldeklarationen, paketen för sjö- och trafiksäkerhet, få ett tydligt mandat till att förhandla om nya regler för transportvikter, dimensioner, järnvägskapacitet samt ett gemensamt europeiskt luftrum. Vikten av initiativ så som Euratoms säkerhetskontroll för fredligt användande av kärnkraft, stärkande av energisäkerhet och suveränitet. Ordförandeskapet meddelade även att man under våren kommer prioritera att öka takten på renovering av byggnader och främjandet av havsbaserad vindproduktion, samt genomförandet av netto-noll industriakten.  

Framåtblick 

Det belgiska ordförandeskapshalvåret kommer bland annat att påverkas av det kommande EU-valet som hålls den 6–9 juni i medlemsstaterna. Det innebär att arbetet i EU:s institutioner till viss del kommer att saktas ned innan ett nytt Europaparlament finns på plats. Därmed finns det ett behov av att avsluta pågående förhandlingar innan valet och det innebär även av EU-kommissionen inte presenterar nya lagförslag i så stor utsträckning. Därmed blir det belgiska ordförandeskapshalvåret något kortare i praktiken än vad som hör till vanligheten. Till hösten ska även en ny EU-kommission tillträda med nya EU-kommissionärer, vilket innebär att lagstiftningsprocessen saktas ned ytterligare även under sommaren och delvis hösten. 

/ Gabriel Carlin, EU Policy Officer, Sarah Göbel, EU Policy Officer och Rebecca Timm, Strategisk kommunikatör på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel.