Choose Europe - Europa vill bli forskarnas förstaval 

Research and Innovation | 17-06-2025

I maj lanserade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ett initiativ som ska göra Europa till forskarvärldens förstaval. Satsningen heter ”Choose Europe for Science” och syftar till att locka talanger till EU och stärka Europas forskningslandskap. I den här artikeln presenterar vi initiativet och kikar närmare på utvecklingen i USA och den påbörjade globala kapplöpningen om forskartalang. 

Choose Europe for Science

Choose Europe for Science är en del av det bredare initiativet Choose Europe som syftar till att göra Europa mer attraktivt för internationella forskare. Satsningen ses som ett svar på den försämrade forskningssituationen i USA och ett strategiskt tillfälle för EU att positionera sig som en ledande forskningsdestination.  

Choose Europe for Science är en pilot inom Marie Skłodowska-Curie-programmet (MSCA) med en budget på 22,5 miljoner euro. Fokus ligger på att förbättra villkoren för postdoktorer genom att uppmuntra värdinstitutioner att erbjuda längre kontrakt, även efter att EU-finansieringen upphört. EU står för finansieringen under de första två till tre åren, varefter värdinstitutionen förväntas bekosta ytterligare två års anställning för att skapa långsiktiga karriärvägar.  

Responsen på piloten har varit sval  från vissa håll. Exempelvis har forskningsorganisationer i Nederländerna och Tyskland har bland annat uttryckt oro för kravet på medfinansiering och löften om långsiktiga anställningar, särskilt i ljuset av krympande nationella forskningsbudgetar. 

Choose Europe

Choose Europe ingår även i en bredare forskningssatsning och under 2025 väntas MSCA investera totalt 1,25 miljarder euro  i olika projekt vilket beräknas omfatta omkring 10 000 forskare. EU-kommissionen har dessutom aviserat en särskild fond på 500 miljoner euro för perioden 2025–2027 för att stärka Europas attraktionskraft ytterligare.  

Inom Choose Europe initiativet ingår även:  

  • En ny sjuårig “supergrant” inom europeiska forskningsrådet (ERC)  
  • Förbättrade villkor för unga forskare och stöd till forskare som flyttar till Europa  
  • Kommande lagförslag om europeiska forskningsområdet ”ERA act” för att skydda den vetenskapliga friheten   
  • Den kommande europeiska innovations akten, samt strategin för startup and scaleup. 

Krisen och den globala kapplöpningen 

Under USA:s president Donald Trumps pågående andra mandatperiod har stödet för vetenskap i USA urholkats kraftigt. Tusentals statliga forskare har avskedats och över 1 000 forskningsbidrag har dragits in, vilket resulterat i att flera program inom klimat, cancer och pandemiberedskap har avslutats. Samtidigt har administrationens avveckling av DEI-program (satsningar på mångfald, rättvisa och inkludering) och stoppade projekt med innehåll kopplat till HBTQ+ väckt oro kring akademisk frihet och yttrandefrihet. 

Det är inte bara Europa som reagerar, exempelvis lanserade Kanada ett program ”Canada Leads” i april 2025, som riktar sig till yngre biomedicinska forskare och syftar till att locka dem norrut genom att erbjuda finansiering och långsiktiga karriärmöjligheter. I Frankrike har Aix-Marseille Université lanserat ”Safe Place for Science”, ett initiativ som uttryckligen välkomnar forskare från USA som känner sig begränsade i sitt arbete. Australien har i sin tur inlett ett ”Global Talent Attraction Program”, som lovar konkurrenskraftiga löner och flyttstöd. En annan central spelare i den globala talangkampen är Kina. Kina har aktivt börjat attrahera västerländska forskare , bland annat genom att erbjuda attraktiva tjänster vid toppuniversitet som Tsinghua. Utvecklingen har fått vissa att tala om ett pågående “global talent war”, där talang blivit den nya frontlinjen i det geopolitiska maktspelet.  

“Satsningar på att attrahera forskare och ökad mobilitet är positivt”, säger Björn Kull, chef på avdelningen för forskningsstöd och externa relationer på Karolinska Institutet och representant i Stockholm trios Brysselkontor. “Även om initiativet bottnar i utvecklingen i USA, är det öppet för forskare från hela världen, till exempel Japan och Sydkorea. Vad som är viktigt är att det är talang och meriter som är det som är drivande, oavsett varifrån en forskare kommer”, fortsätter Björn Kull. 

Framåtblick: 

Choose Europe-initiativet visar hur forskningspolitik kan användas som ett verktyg för att stärka EU:s globala konkurrenskraft och säkerställa akademisk frihet som en grundläggande värdering. I ett världsläge där USA:s forskningsklimat blir osäkert och Kina aktivt satsar på att locka forskare, kan EU positionera sig som ett tryggt och stabilt alternativ. Det kommande ramprogrammet för forskning och innovation (FP10) som presenteras i juli 2025, samt det europeiska forskningsområdet (ERA Act), blir avgörande för att befästa Europa som forskningsdestination. 

“Vi har sett ett ökat intresse från forskare i USA att flytta på sig, men inga särskilda initiativ har tagits av de tre lärosätena i Stockholm trio (Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet)” säger Björn Kull. “Vi följer med intresse de initiativ som görs från EU, och kommer så klart ta del i dem i den mån det är möjligt.” 

Läs mer 

EU-kommissionens ordförande tal vid Sorbonne 

Choose Europe: advance your research career in the EU 

Choose Europe for Science – Marie Skłodowska-Curie Actions 

 

/Sanna Sjöblom, EU policyhandläggare och Alma Fagerström, trainee vid Universitetsalliansen Stockholm trio