Ordförandeskapet 

Ungerns prioriterade områdena har under ordförandeskapshalvåret varit att: stärka EU:s konkurrenskraft, förstärka EU:s försvarspolitik, göra utvidgningspolitiken konsekvent och meritbaserad, stävja olaglig migration, utforma den framtida sammanhållningspolitikens, främja en jordbrukarorienterad jordbrukspolitik för EU och ta itu med demografiska utmaningar. 

I och med att Ungerns halvår lider mot sitt slut har vi tagit oss en titt på hur förhandlingar har gått inom frågor som digitalisering, forskning och innovation, sammanhållningspolitik, klimat, miljö, energi och transport under hösten. 

Digitalisering  

Inom digitaliseringsområdet har det ungerska ordförandeskapet under hösten fokuserat på bland annat cybersäkerhetsfrågan, där cybersäkerhetsaktörer bland annat träffats i Budapest för att utbyta erfarenheter, kopplat till ENISA, EU:s cybersäkerhetsbyrå. Hösten har även präglats (såklart) av mycket arbete kring AI, inte minst utifrån att lagfilen trädde i kraft den första augusti. Den 6 december träffades även EU-ländernas digitaliserings- och telekomministrar i Bryssel, där de godkände slutsatser kring ENISA samt om EU-kommissionens vitbok om “Europas behov av digital infrastruktur”. 

Forskning och innovation  

Under hösten har det ungerska ordförandeskapets arbete inom forskning och innovation centrerat kring EU:s nya prioriterade område; konkurrenskraft och hur forskning och innovation kan bidra till EU:s globala konkurrenskraft. På agendan har även det ungerska ordförandeskapet lyft frågan gällande fragmenteringen av det europeiska forskningsområdet och hur EU kan bli bättre på att överbrygga EU:s innovationsklyfta. 

Sammanhållningspolitik  

Inom sammanhållningspolitiken har det ungerska ordförandeskapet fokuserat på att föra diskussioner mellan medlemsländerna kopplat till hur sammanhållningspolitikens verktyg kan vara avgörande för att ta itu med demografiska utmaningar och territoriella skillnader inom EU. Höstens sammanhållningspolitik har i ministerrådet även präglats av reaktioner mot det läckta utkastet om EU:s framtida budget (du hittar artikel om det här), där många medlemsländer har uttalat sig negativt kring den centraliseringstrend som budgetförslaget föreslår.  

Hållbar konkurrenskraft, klimat, miljö, energi och transport 

Det ungerska ordförandeskapet har det senaste halvåret verkat för att ny europeisk giv för konkurrenskraft ska godkännas. Ordförandeskapets övergripande mål för perioden har varit att stärkt konkurrenskraft ska genomsyra alla prioriterade policyområden, inklusive att utveckla en teknikneutral industriell strategi för ökad europeisk tillväxt. I början av oktober antogs bland annat den så kallade Budapestförklaringen, som belyser behovet att stärka EU:s konkurrenskraft genom en ny giv för den europeiska konkurrenskraften. 

Under det första energirådsmötet som ägde rum i Luxemburg den 20 oktober 2024, diskuterades energisektorns bidrag till EU:s konkurrenskraft i ljuset av rapporten om den europeiska konkurrenskraftens framtid. Vidare har Vinterberedskap, de utmaningar som Ukraina står inför, stått på såväl ordförandeskapets som energiministrarnas agenda tillsammans med genomförandet av REPowerEU och Fit for 55. 

Ministerrådet tog den 5 december 2024 allmän linje om kördiskvalifikationer som en del av det så kallade trafiksäkerhetspaketet, vilket gör det möjligt för ordförandeskapet att inleda interinstitutionella förhandlingar med Europaparlamentet. Ministerrådet antog även en allmän riktlinje om två förordningar om efterlevnad av passagerares rättigheter i EU och om passagerares rättigheter i samband med multimodala resor, som en del av paketet om passagerares rörlighet.  

Framåtblick  

Efter årsskiftet är det Polens tur att ta över ordförandeskapsklubban för andra gången och med slogan “Europa, säkerhet!”. Polen är först ut i en trio tillsammans med Danmark och Cypern och i  trions gemensamma program är fokus på att i) skapa ett starkt och säkert Europa, ii) ett framgångsrikt och konkurrenskraftigt Europa och iii) ett fritt och demokratiskt Europa. I Polens halvårsprogram ses följande prioriterade frågor: försvar och säkerhet, skydd av invånare och gränser, motstånd mot utländsk påverkan och desinformation, energisäkerhet och frihet för näringslivet (business), energiomställningen, konkurrenskraftigt och motståndskraftigt (resilient) jordbruk och säker hälsa.  

Polen tar över klubban i en tid där EU går in i en ny mandatperiod fram till 2029, med en ny EU-kommission bestående av mestadels nyvalda EU-kommissionärer och ett någorlunda nyvalt Europaparlament efter EU-valet i våras. Samtidigt kommer även USA ha ett nytt ledarskap och osäkerhet råder kring hur Trumps styre kommer påverka EU:s utrikes- och handelspolitik. Likaså pågår fortfarande kriget i Ukraina och stödet från EU kommer fortsatt stå högt på agendan. Därav följer att de områdena som Polen, men även Danmark och Cypern, kommer fokusera på är EU:s säkerhetspolitik, EU:s utrikespolitik och stödet till Ukraina, vilket innebär allt ifrån säkra leveranskedjor, till energisäkerhet, till cybersäkerhet, till militärt försvar och så vidare.  

Likaså pågår diskussioner om EU:s planer på att utvidgas, med fokus både på Moldavien och Ukraina. Andra prioriterade frågor på EU-agendan som lyfts fram under 2024, exempelvis i olika rapporter och riktlinjer som Lettas rapport, Draghis rapport och Ursula von der Leyens riktlinjer 2024-2029, är konkurrenskraftsfrågan. Dessa knäckfrågor kommer att genomsyra EU:s agenda under kommande mandatperiod och därmed även det polska ordförandeskapet.  

/ Gabriel Carlin, EU Policyhandläggare, Sarah Göbel, EU Policyhandläggare och Rebecca Timm, Kommunikationsstrateg.