Eftervalsanalys EU-valet 2019

Other | 28-05-2019

En grön våg i Europa, liberala partier ökade på flera håll, ett nytt politiskt landskap i Europaparlamentet, storseger för Brexitpartiet, sämre än väntat för populistiska partier. Vi har sammanfattat resultaten från helgens EU-val. 

Nu har vi resultatet från helgens EU-val och vi kan börja med att glädjas åt att valdeltagandet i Europa ökade från förra valet, från 42,61 till 50,94 procent. Detta bryter en nedåtgående trend, där valdeltagandet har minskat i varje val sedan 1979. I Sverige ökade valdeltagandet från 51,07 till 53,3 procent och i Stockholms län från 52,8 till 56,3 procent.

Samtidigt som vi kan glädjas åt ett ökat valdeltagande visar valresultatet på ett splittrat Europa. Det politiska landskapet i parlamentet kommer förändras och nya allianser och koalitioner kan bildas. De största partigrupperna i Europaparlamentet, liberalkonservativa EPP och socialdemokratiska S&D, tappar flera mandat och kommer inte längre ha egen majoritet i gemensamma överenskommelser, vilket innebär att de måste hitta andra koalitioner för att få majoritet. Sannolikt kan de i många fall hitta stöd hos den liberala gruppen ALDE och i andra fall den gröna gruppen. Konsekvensen kan således bli ett trögare lagstiftningsmaskineri.

Mer osäkert är det dock när det gäller de stundande förhandlingarna om vem som ska bli EU-kommissionens nästa ordförande. Redan idag, tisdag 28 maj, träffas EU:s stats- och regeringschefer för att diskutera vem som ska nomineras till posten som EU-kommissionens nästa ordförande. Rådet ska lägga fram sitt förslag på kandidat i juni, som därefter behöver godkännas av Europaparlamentet i juli. Men med ett nytt politiskt landskap i Europaparlamentet, där varken S&D och EPP, S&D tillsammans med GUE/NGL, ALDE och De gröna eller EPP med högerpartierna (ECR, EFDD, ENF) når majoritet, så kommer vi med all säkerhet se tuffa förhandlingar framöver om vem som ska utses som EU-kommissionens nästa ordförande. Kan man enas om Manfred Weber (EPP) eller Frans Timmermans (S&D)? Eller kan den nuvarande danska kommissionären Margrethe Vestager få tillräckligt stöd? Eller kommer rådet nominera någon annan? Det återstår att se.

Valresultatet visade att det på flera håll i Europa gick en grön våg. Exempelvis blev det gröna partiet i Tyskland näst största parti och fördubblade sitt stöd jämfört med förra valet. Även i vårt grannland Finland gick det gröna partiet starkt framåt och ökade med 6,7 procentenheter och går från ett till två mandat. Vissa tolkar den gröna vågen som en Greta Thunberg-effekt. Detta har dock inte påverkat svenska väljare i särskilt stor utsträckning. Även om trenden i stort i Europa visar att såväl socialdemokratiska som konservativa partier tappar, kunde vi i bland annat i Spanien och Nederländerna se en röd våg. I Spanien segrade det Spanska Socialistpartiet (PSOE), vilket gör Spanien till det enda av EU:s större medlemsländer där ett socialdemokratiskt parti blir störst. I Nederländerna kunde det socialdemokratiska partiet utnämna sig till segrare efter att de fått dubbelt så många röster som i det senaste EU-valet.

Vi kan också konstatera att liberala partier gått framåt i Europa. ALDE, den liberala gruppen i Europaparlamentet, där svenska Liberalerna och Centerpartiet ingår, ökade mest av alla partigrupper, mycket på grund av att Emmanuel Macrons parti En Marche valt att ansluta sig. De ökade från 67 till 109 mandat.

Det fanns, under hela EU-valskampanjen och på flera håll i Europa, en oro om att populistiska och starkt EU-kritiska partier skulle öka kraftigt och även om många ökade (exempelvis i Frankrike, Italien, Ungern och Polen), gick det generellt sett något sämre än väntat. Dessa partier är dessutom uppdelade på flera olika grupper i Europaparlamentet och har svårt att komma överens sinsemellan om flera frågor, vilket gör att deras inflytande begränsas.

Det har i många avseenden varit ett speciellt val, inte minst med tanke på att Storbritannien, även om de snart ska lämna Unionen, var tvungna att ställa upp i valet. Nigel Farages Brexitparti gick starkt framåt och blev största parti, medan Tories och Labour backade stort. Samtidigt gick EU-vänliga Liberaldemokraterna framåt och blev andra största parti och De gröna ökade från förra valet. Brexitpartiet knep 29 platser i Europaparlamentet men hur stor påverkan det kommer att ha på parlamentets arbete framöver är svårt att säga. De nya ledamöterna tillträder den 1 juli och som det ser ut nu kommer Storbritannien lämna Unionen den 31 oktober, om inte förr. Det blir således väldigt kort mandatperiod. När Storbritannien har lämnat, får Sverige ett till mandat. Enligt den preliminära analysen verkar det som att Miljöpartiet får det svenska ”brexit-mandatet”, vilket i så fall innebär att Jakop Dalunde, som idag är Europaparlamentariker för MP, kommer tillbaka som partiets tredje kandidat.

Avslutningsvis kan vi konstatera att det svenska valresultatet skiljer sig något från övriga Europa. Medan den socialdemokratiska gruppen S&D såväl som liberalkonservativa EPP tappade stort på EU-nivå, behöll svenska Socialdemokraterna sina fem mandat och Moderaterna och Kristdemokraterna fick ytterligare ett mandat vardera. Den gröna respektive liberala våg, som beskrivs på många håll i Europa, var heller inte lika tydlig i Sverige, där Miljöpartiet tappade två mandat och Liberalerna, med knapp marginal, klarade sig över spärren och går från två till ett mandat. Då Liberalerna och Centerpartiet, som ökade från ett till två mandat, ingår i samma grupp i Europaparlamentet, kan vi fortsatt konstatera att Sverige behåller tre mandat i den liberala gruppen. Att Sverigedemokraterna ökade var ingen skräll, dock var det, precis som trenden i övriga Europa, något lägre än väntat, även om de fick ytterligare ett mandat.