Zaharievas uppdrag 

I sitt uppdragsbrev från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har Zaharieva fått följande ansvarsområden:  

• Utvidga det Europeiska innovationsrådet (EIC) och Europeiska forskningsrådet (ERC) för att stärka forskning och innovation inom EU:s strategiska områden. 

• Föreslå lagstiftning för det europeiska forskningsområdet i syfte att skapa en fri inre marknad för kunskap.  

• Utveckla en långsiktig strategi för europeisk forskningsinfrastruktur, inklusive en europeisk innovationsrättsakt för att förenkla regelverk och stärka innovationsklimatet. 

• Ta fram en EU-strategi för startups och scaleups, samt etablera ett nätverk av pålitliga investerare för att stödja investeringar i deeptech. 

• Förbereda en ny strategi för europeisk life science och bidra till EU:s kommande rättsakt om bioteknik.  

• Ta fram en rättsakt om avancerade material för att stödja forskning och innovation inom avancerade material. 

• Främja användningen av artificiell intelligens (AI) genom att föreslå ett europeiskt AI-forskningsråd. 

• Säkerställa effektiv hantering av finansieringen från EU:s forsknings och innovationsprogram Horisont Europa. 

• Stärka internationellt samarbete inom forskning och innovation för att minska EU:s strategiska beroenden och främja samarbete inom kritiska teknikområden. 

• Bidra till utvecklingen av EU:s strategi för forskning och teknologi med dubbla användingsområden som kan användas både civilt och militärt.  

• Säkerställa att EU:s forsknings- och innovationsmissioner uppnår sina mål till 2030. 

• Främja innovation inom New European Bauhaus. 

Vad har hänt hittills under mandatperioden?  

Under sina första 100 dagar har Zaharieva påbörjat arbetet för ett mer konkurrenskraftigt Europa. Hon har initierat en europeisk strategi för startups and scaleups som en av det viktigaste initiativet för att minska innovationsgapet gentemot omvärlden, där särskilt USA och Kina har pekats ut. En annan central och omdebatterad fråga handlar om att öppna upp för projekt med dubbla användingsområden som omfattar både civil och militär tillämpning. Kritiker varnar för att det kan hota den akademiska friheten och den civila inriktning som länge präglat EU:s forskningsprogram. 

Vidare har Zaharieva arbetat för att utöka EU:s forskningssamarbeten, bland annat genom återintegreringen av Schweiz och Storbritannien i Horisont Europa och genom ett besök till Indien för att fördjupa forskningspartnerskapet. EU har dessutom nått en överenskommelse med Egypten om associering till Horisont Europa, trots omfattande kritik mot den bristande akademiska friheten i landet.  

Den senaste tidens forskningspolitiska förändringar i USA har inte bara väckt oro utan även öppnat upp möjligheter för Europa. Efter nedskärningar av forskningsfinansiering och avvecklingen av mångfaldsprogram i USA har kommissionär Zaharieva tagit initiativet “Choose Europe for Science” för att attrahera amerikanska forskare till EU. Initiativet omfattar bland annat ett nytt finansieringspaket på 500 miljoner euro och ett fyrdubblat flyttstöd för forskare som väljer att flytta till EU.   

Slutligen har Zaharieva påbörjat förberedelserna för det kommande ramprogrammet för forskning och innovation, “FP10”, med start 2028. Intensiva debatter om programmets utformning har präglat början av mandatperioden, särskilt kring möjligheten att FP10 kan komma att ingå i den bredare konkurrenskraftsfonden. 

Med vilka EU-kommissionärer kommer Zaharieva att samarbeta med? 

Zaharievas samarbetar bland annat med den finska EU-kommissionären Henna Virkkunen, som är verkställande vice ordförande med ansvar för teknisk suveränitet, säkerhet och demokrati. Virkkunen kommer att bistå Zaharieva i att etablera ett europeiskt forskningsråd för artificiell intelligens. Tillsammans med den franska EU-kommissionären Stéphane Séjourné, vice ordförande för välstånd och industristrategi och med uppdraget att skapa bättre förutsättningar för EU:s företag, arbetar Zaharieva för att säkerställa att forsknings och innovationspolitiken stödjer industriell tillväxt och konkurrenskraft. Hittills har de arbetat med utvecklingen av det europeiska partnerskapet för avancerade material, textilier och solceller. 

Zaharieva kommer även att samarbeta med den polske EU-kommissionären Piotr Serafin, för budget, antikorruption och offentlig förvaltning, med utformningen av nästa ramprogram för forskning och innovation. Hon förväntas också samarbeta med den rumänska EU-kommissionären för utbildning, Roxana Mînzatu, om frågor gällande kompetensutveckling och talangattraktion.  

Framåtblick 

Framöver kommer Zaharieva att fokusera på att stärka Europas konkurrenskraft genom forskning och innovation. En prioritet är att skapa en mer sammanhållen forskningsmiljö genom lagstiftningen för det europeiska forskningsområdet (2026) och genomförandet av initiativ så som “Choose Europe for Science” som nyligen presenterades för att locka forskare och talanger till Europa. Vidare kommer Zaharieva att fortsätta utveckla Horisont Europa (2021–2027) och fortsätta förberedelserna för nästkommande ramprogram för forskning och innovation, “FP10” (2028–2034) som förväntas presenteras i juli 2025.  

Läs mer 

Ekaterina Zaharieva – Europeiska kommissionen  

Utfrågningarna  

Kommissionens första 100 dagar 

Choose Europe for Science 

FP10 meets Competitiveness Fund: ‘We can have both,’ says commissioner | Science|Business  

/Alma Fagerström, trainee på Stockholmsregionens Europakontor och Universitetsalliansen Stockholm trio