I februari släppte EU-kommissionen årets arbetsprogram. Arbetsprogrammet lägger grunden för mandatperiodens politiska arbete under 2024–2029. Det presenterar de strategier, handlingsplaner och lagstiftningsinitiativ som EU-institutionerna prioriterat för att nå målen för mandatperioden. Vi har tagit oss en titt på programmet utifrån aktuella frågor som konkurrenskraft, klimat, energi, miljö, digitalisering, hälsa och life science.
Förenkling, investering och genomförande
Arbetsprogrammet för 2025 bygger på EU-kommissionens politiska riktlinjer för mandatperioden och de nya kommissionärernas uppdragsbrev. Dess budskap förmedlar att medborgare och industri efterfrågar ett enklare EU som verkar för ökad konkurrenskraft, motståndskraft och tillväxt. Programmet tas fram årligen i syfte att informera allmänheten och medlagstiftare om EU-institutionernas planerade arbete och arbetas fram i nära samarbete med såväl medlemsstaterna som EU:s rådgivande organ.
Arbetsprogrammet innehåller 123 förslag under behandling, 51 nya policyinitiativ, 18 lagstiftningsinitiativ varav 11 fokuserar på förenklingspaket eller förenklingsinsatser, 37 utvärderings- eller lämplighetskontroller, 37 förslag sedan tidigare dras tillbaka och 4 förslag ligger för upphävande.
Programmet presenterades denna gång tillsammans med dess klassiska fem annexen, vilka ger en detaljöversikt och indikativ tidsplan över kommande års förhandlade och planerade åtgärder. Det innehåller ett vägledande meddelande om det strategiska arbetet med genomförande och förenkling, samt den nyligen presenterade EU-kompassen för stärkt konkurrenskraft.
Det bekräftar att mandatperiodens prioriteringar tar formen av 7 tematiska områden som alla åtföljs av en rad prioriterade åtgärder och resultat.
Hållbar konkurrenskraft, klimat, miljö och energi
Arbetsprogrammet för 2025 kom med ett tydligt fokus på förenkling för att förbättra EU:s politik och lagstiftning och öka konkurrenskraften. Detta ska ske genom så kallade Omnibus-paket. Ett omnibus-paket är ett eller flera lagförslag som omfattar ändringar i tidigare lagstiftningar för att strömlinjeforma dessa. Det första Omnibus-paketet kommer söka förenkla områdena för hållbar finansiering, företagsbesiktning (due diligence) och taxonomin för hållbara ekonomiska aktiviteter.
Initiativ som ”Industrial Decarbonisation Accelerator Act” (lag om påskyndande av industriell utfasning av fossila bränslen) kommer även söka effektivisera områdena för tillstånd och rapportering. En ny definition för små medelstora bolag väntas även presenteras för att minska regelbördan för växande små och medelstora företag.
EU:s strategi för den inre marknaden syftar till att stärka konkurrenskraften genom att underlätta gränsöverskridande handel, förenkla de rättsliga ramarna för företag och stödja innovation. ”Clean Industrial Deal” är en flerårig strategi som ska lägga fram förslag på hur EU:s tunga industri kan ställa om och bli konkurrenskraftig. Den ska driva på utfasningen av fossila bränslen i industrin, förbättra tillgången till energi till rimliga priser och främja den cirkulära ekonomin. Åtgärder kommer att genomföras för att öka energiintegrationen och minska beroendet av rysk energiimport, med fokus på att minska koldioxidutsläppen i värme- och kylsystem.
”Spar- och investeringsunionen” kommer att skapa en mer konkurrenskraftig inre marknad för kapital, stödja finansinstitut och tillgodose EU:s finansieringsbehov. EU kommer också att fastställa ett mål för utsläppsminskningar på 90 procent till 2040, enligt klimatmålen för 2040, och förbereda sig för COP30-toppmötet 2025.
Digitalisering, hälsa och life science
Kopplat till EU:s digitaliseringsområde fokuserar arbetsprogrammet på att effektivisera den digitala lagstiftningsmiljön med att t.ex. ta bort krav på pappersformat i produktlagstiftning, samt skapa synergier och regler för dataskydd och cybersäkerhet. Likaså lägger arbetsprogrammet stort fokus på att jobba vidare med att skapa en “digital ekonomi” som är säker, stabilt fungerande och med en digital infrastruktur med hög kapacitet. Det ska ske via till exempel att i slutet av året presentera en “Digital Networks Act” (lagstiftning om digitala nätverk), som ämnar skapa möjligheter för gränsöverskridande nätverkstjänster. EU-kommissionen väntas även utifrån arbetsprogram fokusera på att AI, med bland annat stärka arbetet kopplat till de så kallade “AI factories” och en “Apply AI strategy”.
Inom hälsa presenterar EU-kommission initiativ för att stötta medicinska motåtgärder för hälsokriser inom folkhälsa och att en “EU Stockpiling Strategy” väntas presenteras. Den ska ha fokus på att förbättra beredskapen mot hälsokriser och bättre koordinerad gränsöverskridande samarbete. EU-kommissionen väntas även presentera en “Critical Medicines Act”, för att reducera beroendet av kritisk medicin från ett få antal producenter eller länder.
Gällande life science väntas EU-kommissionen uppmuntra life science-synergier med bland annat AI för att driva innovation inom bioteknologi, harmonisera regelverk och användning av data. EU-kommissionen väntas även presentera en så kallad “Bioeconomy Strategy” för att uppmuntra cirkulär och hållbar produktion.
Läs mer här
Press Release: EU-kommissionens arbetsprogram 2025
Press Release: Konkurrenskraftkompassen 2025
Press Release: EU-kommissionens arbetsprogram 2019
/Gabriel Carlin, EU Policyhandläggare och Sarah Göbel, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor