Industrial Accelerator Act

Förordningen om industriell acceleration och omställning (Industrial Accelerator Act, IAA) utgör en av pelarna i EU: s tillväxtstrategi och fördjupar kopplingen mellan industri-, klimat- och konkurrenskraftspolitik i linje med strategins målsättningar. Förslaget syftar till att stärka Europas industri genom åtgärder som skalar upp ren produktion, jobbskapande och strategiskt oberoende, med åtgärder riktade mot industrier som ligger efter och teknik som effektiviserar nettonollomställningen. 

Förslaget tar formen av förordning med målet att öka industrins andel av EU:s BNP från 2024 års nivå på 14,3 till 20 procent år 2035, i ljuset av ökad global konkurrens och snabb teknisk utveckling. Förslaget kombinerar ”Made in Europe”-principer med krav på låga utsläpp i produkternas livscykel vid offentlig upphandling, med premiering av klimatsmarta och europeiskt tillverkade produkter. Det ska även effektivisera start av industriella projekt genom enklare tillståndsprocesser, digitala system och klusterutbyggnad, samt säkerställa att större utländska investeringar villkoras för att främja jobb, forskning och leverantörskedjor inom EU.  

Nyckelåtgärder i förslaget: 

• Made in Europe: Vid användning av offentliga medel föreslås minimikrav på europeiskt ursprung för industriprodukter, nettonollteknik och fordonskomponenter. En andel av produkterna ska tillverkas i EU eller i länder med handelsavtal. För stål, aluminium, cement och murbruk planeras även krav kopplade till låga koldioxidutsläpp. 
• Utländska investeringar: Investeringar över 100 miljoner euro från företag utanför EU, i sektorer där hemlandet kontrollerar över 40 % av världsmarknaden, kan omfattas av särskilda villkor. Dessa kan gälla jobbskapande, forskning i EU, lokala leverantörskedjor och partnerskap, samt krav på att minst 50 % av sysselsättningen finns inom EU. 

Analytiska reflektioner  

Förslaget väntas genomgå betydande justeringar innan det kan antas av de medlagstiftande EU-institutionerna där den politiska fragmenteringen är stor. Delar av industrin, särskilt aktörer med leveranskedjor utanför EU och mellan medlemsländer, har kritiserat förslaget. På rådsnivå har diskussioner uppstått, bland annat om hur kraven på ”Made in Europe” ska tillämpas i offentliga upphandlingar. Samtidigt ser exempelvis den europeiska solindustrin förslaget som en chans att minska beroendet av kinesiska leverantörer, stärka produktionen inom EU och driva omfattande krav. 

Nästa steg  

Förslaget går nu vidare till Europaparlamentet och Ministerrådet. Trepartsförhandlingarna startar först när de medlagstiftande institutionerna har antagit sina ståndpunkter. Det pågående cypriotiska ordförandeskapet har satt ett tydligt mål om att nå en överenskommelse  innan slutet av 2026. EU-kommissionen väntas även under året se över ramverket för offentlig upphandling för att modernisera och harmonisera det, i linje med mandatperiodens politiska riktlinjer och mål. 

Mer information  

EU-kommissionens förslag till förordning – Industrial Accelerator Act  

EU-kommissionens pressmeddelande – Industrial Accelerator Act  

Stockholm Region EU Office artikel – Den rena industrigiven  

/ Nathalie Portillo Bjerregaard, trainee och Sarah Göbel, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontoret