Det svenska resultatet 

Det svenska preliminära resultatet från EU-valet 2024 visar att i jämförelse med förra EU-valet ett minskat valdeltagande, med 53.4% i år i motsvarighet till 55,27% år 2019. Det visar också att Miljöpartiet och Vänsterpartiet får ökat stöd, varvid Vänsterpartiet får ytterligare ett mandat. Centerpartiet och Liberalerna klarar sig över fyraprocentspärren och behåller sina mandat. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna tappar stöd, varvid Kristdemokraterna förlorar ett mandat. I Europaparlamentet finns det 720 platser att tillgå, mandaten delas ut efter antal invånare och det högsta antalet man kan få är 96 mandat och det minsta 6 mandat. Sverige har 21 mandat.

Valresultaten i Europa 

Valresultaten för EU-valet 2024 i Europa visar totalt sett på ett ökat valdeltagande med 51.08% i år i jämförelse med 50.66% år 2019. Det visar också att runtom i Europa har stödet för partier från den yttersta högern ökat, samtidigt som stödet för de gröna partierna har minskat. Redan under valkampanjerna i medlemsstaterna har det märkts att klimatfrågan har fått mindre utrymme än i förra valet där det stod högst på agendan, samtidigt som protektionism och säkerhet har fått mer fokus. 

I Frankrike, som har 81 mandat i Europaparlamentet har partiet på den yttersta högerkanten ”National Rally” lett av politikern Marie Le Penn fått flest röster, och fick därmed mer stöd än sittande president Emanuel Macrons liberala parti ”Renaissance” som följde på andra plats. Det ledde till att Macron direkt efter att resultatet annonserats, valde att upplösa det nationella parlamentet och utlysa nyval. Det kommer att hållas mellan den 30 juni och 7 juli. 

Även i Tyskland, som har 96 mandat, visade resultatet en vinst för den konservativa koalitionen (CSU och CDU), samt ett ökat stöd för partiet på den yttersta högerkanten ”Far-right Alternative” (AfD) som slog det sittande förbundskanslern Olaf Scholz’s socialdemokratiska parti (SPD). I Italien, som har 76 mandat, fick Georgia Melonis högernationalistiska parti ”Brothers of Italy” störst stöd. Vidare visar resultaten att även i Spanien, som har 61 mandat, fick partiet på den yttersta högerkanten ”The Party is Over” flest röster och dubblerade sina mandat. 

I Polen, som har 53 mandat, visar resultaten att premiärminister Donald Tusks alliansparti ”Civic Coalition” (KO) fick högst stöd. I Ungern, som har 21 mandat, visar valresultaten att premiärminister Viktor Orbans parti ”Fidesz” fick mest stöd. I Belgien, som har 22 mandat, hölls både EU-val och federalt val. Resultaten visade att det konservativa partiet “New Flemish Alliance” flest röster, medan det regerande center- och högerorienterade partiet “Open Flemish Liberals” fick färre röster. Något som ledde till att den belgiska premiärministern Alexander de Croo avgick. 

Vad innebär resultatet av EU-valet 

Hur valresultaten ser ut runtom i Europa påverkar alltså vilken politisk inriktning som Europaparlamentet kommer att ha under den kommande mandatperioden. Att euroskeptiska partigrupper får ökat antal mandat kommer exempelvis att påverka Europaparlamentets inställning till EU-samarbetet under de kommande fem åren. Att det europeiska gröna partiet får färre mandat kommer likaså att påverka hur klimatfrågan får utrymme framöver och huruvida målsättningar och ambitionsnivåer kommer att höjas under den kommande mandatperioden. I det här valet ser man i Europaparlamentet en politiskt förflyttning från center- och vänsterorienterad majoritet, till en center och högerorienterad majoritet.

Resultatet av EU-valet visar att det är de konservativa, liberalerna och kristdemokraterna som är de fortsatt största partigrupperna i Europaparlamentet. Det kristdemokratiska “European Peoples Party” (EPP), där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, blir fortsatt det största partiet med 186 mandat varav 10 nya. Partiet “Socialist and Democrats” (S&D), där Socialdemokraterna ingår, är fortsatt det andra största med 135 mandat men förlorarar fyra mandat.

“Renew Europe”, där Liberalerna och Centerpartiet ingår, är fortsatt det tredje största partiet med 79 mandat men tappar hela 23 mandat. Det center- och höger-orienterade partiet “European Concervatives and Reformist” (ECR) vinner fyra mandat och får 73 mandat totalt. Det högerextrema partiet “Identity and Democracy” (ID) ökar med nio nya mandat och får 58 mandat totalt. Däremot tappar det gröna europeiska partiet (Greens) med 18 mandat och får 53 mandat totalt. Vänsterpartiet “European Left” förlorar ett mandat och får 36 mandat totalt. Den största ökningen ser man hos de grupplösa, ”Non Alligned” (NA), som ökar med hela 38 platser och har därmed 100 mandat. 

Vad händer nu? 

Den 10 juni inleddes förhandlingar med de valda ledamöterna om utformningen av de politiska grupperna inom Europaparlamentet. Det kommer även att spela roll vilka partigrupper som sedan kommer att kunna tänka sig att samarbeta. Exempelvis kommer det att påverka vilka partier NA väljer att stödja för maktbalansen inom Europaparlamentet under den kommande mandatperioden. Enligt medier som Politico Europe spekuleras det i att EPP kan komma att samarbeta igen med S&D, men även kan förhandla om ett samarbete med partier som ligger mer åt höger på skalan. Enligt Europaportalen har S&D har däremot varit tydliga med att de inte kan tänka sig att samarbeta med partier som ligger på den yttersta högerkanten, de får stöd av de gröna som menar det samma och likaså har Renew Europe uttryckt sig vara skeptiska till ett sådant samarbete. 

EU-valets resultat ger också en indikation på vilken av de europeiska partigruppernas kandidat till EU-kommissionens ordförandepost som kan få mest stöd vid en omröstning. Efter att det Europeiska rådet, alltså de nationella ledarna, gett förslag på en kandidat utifrån urvalet från de olika politiska partigrupperna så genomförs en röstning i Europaparlamentet. EPP:s kandidat är sittande ordförande Ursula von der Leyen, det näst största partiet S&D:s kandidat är Nicholas Schmit, det tredje största partiet Renew Europes kandidat är Sandro Gozi, det gröna partiets kandidat är Terry Reintke och väntserpariets ”European Left” kandidat är Walter Baier. ECR och ID har inte nominerat några egna kandidater.  

Det återstår att se om Ursula von der Leyen får fortsatt förtroende inför den kommande mandatperioden. Hon kommer i så fall behöva mer än 400 av de 720 mandaten som stöd. Omröstningen kommer att ske antingen i slutet av juli under det kommande plenarsammanträdet eller i september. Därefter kommer det, under oktober till november, att ske utfrågningar av medlemsländernas kandidater till EU-kommissionärsposterna i Europaparlamentet. Den nya EU-kommissionärsstyrkan väntas vara på plats strax innan jul. 

Läs mer 

Vår artikel om EU-valet: “Use your vote”
Vår artikel om EU valet i siffror
Våra intervjuer med några av de svenska kandidaterna
Valmyndighetens valresultat för EU-valet 2024
Europaparlamentets valresultat för EU-valet 2024
EU:s valsida

/ Rebecca Timm, Kommunikationsstrateg på Stockholmsregionens Europakontor