Trender och spaningar inför EU-valet   

Inför årets EU-val är support för Ukraina och försvarsfrågor högst upp på kampanjlistorna hos de största politiska partigrupperna. Till skillnad från valet 2019 då miljöfrågor var mest centrala med aktivister som Greta Thunberg i fronten, är dessa frågor inte lika dominerande i årets val. Den trenden kan man notera även i opinionsundersökningar och väntas få betydande konsekvenser för EU:s utrikespolitik, i synnerhet för miljöfrågor och EU:s ambitioner att tackla klimatförändringarna.  

Valdeltagande i Sverige och EU 

Innan vi tittar närmare på opinionsundersökningarna för årets val, gör vi en tillbakablick i hur valdeltagande sett ut tidigare valår (se figur 1).  

• Sedan 1999 har Sverige haft en stadig uppåtgående trend i valdeltagande till EU-valet, från 38.8% till 55.3% under valet 2019. Vilket är det högsta valdeltagandet som uppnåtts sedan Sverige gick med i EU 1995. Hur svenskarna röstade till EU-valet 2019 illustreras i figur 2. 
• Det genomsnittliga valdeltagandet i EU har däremot varit en mer ojämn resa. 2019 års valdeltagande på 50.7% var det högsta genomsnittliga valdeltagandet i EU på två decennier, och därmed en utveckling i rätt riktning. 

Figur 1

Enligt Europaparlamentets Eurobarometern har ökningen i många medlemsländer drivits på av yngre väljare och härstammar från en känsla av medborgerlig plikt, en uppfattning om att ens röst räknas och ett starkt stöd för EU-medlemskap. För att behålla det höga valdeltagandet och få fler unga att rösta, har Europaparlamentet bland annat etablerat sig på sociala medier för att nå den yngre generationen. Även händelser som Brexit bidrog till högre valdeltagande år 2019, enligt Eurobarometern. 

Trots att det relativt höga valdeltagarsiffrorna ses som en vinst, valde nästan hälften av de röstberättigade EU-medborgarna att inte rösta. Enligt Europabarometer var de främsta anledningarna; 

• Ett bristande förtroende och intresse för EU-politiken. 
• Uppfattning om att ens röst inte gör skillnad.  
• Låg kunskap om EU och dess politik.    

I Eurobarometern ser man även att nya medlemsländer, som till stor del är lokaliserade i central- och Östeuropa, har lägre valdeltagande än äldre medlemsländer. 

Figur 2

Hur ser opinionsundersökningarna ut för årets EU-val?  

Europe elects publicerar månatliga prognoser genom en sammanställning av data från nationella opinionsundersökningar gällande EU-valet eller den nationella politiken, och till viss del valresultat från nationella val. Enligt prognosen från 31 mars kan man se att; 

• Center-högergruppen Europeiska folkpartiet (EPP) väntas förbli Europaparlamentets största partigrupp efter sommarens val med 184 mandat. Vilket är det högsta värdet partigruppen uppnått i mätningen sedan januari 2021.  
• Europaparlamentets näst största partigrupp Progressiva förbundet av socialdemokrater (S&D), kommer med stor sannolikhet förlora mandat jämfört med EU-valet 2019, men förbli den näst största partigruppen i Europaparlamentet efter EPP. 
• Enligt prognosen väntas de största “vinnarna” i årets EU-val bli högerpartigrupperna Identitet och demokrati (ID) och Europeiska konservativa och reformister (ECR) som står sig starka i opinionsmätningarna.  
• Den mittenliberala gruppen Renew Europe (RE) väntas tappa mandat jämfört med valet 2019, men tampas trots det med ID och ECR om att bli den tredje största partigruppen i Europaparlamentet.  
• Även partigruppen De gröna/EFA förutspås tappa mandat enligt prognosen. 
• Vänstergruppen (GUE/NGL) och de grupplösa väntas förbli de partigrupperna med minst mandat i Europaparlamentet efter valet.  

Framåtblick 

Inför årets EU-val kommer mycket kraft läggas på att öka medvetenheten om valet runtom i Europa. I Europabarometerns opinionsundersökning från december 2023 påvisades det att endast 28% av de tillfrågade var medvetna om månad och år för sommarens val. Det är en trend som även kan påträffas i Sverige, där endast 15% av respondenterna uppgav rätt tidpunkt för valet. Däremot uppgav 68% av de tillfrågade att det var ”sannolikt” eller ”mycket sannolikt” att de skulle rösta i valet 2024, vilket är en ökning jämfört med opinionsundersökningar från tidigare år. 

Läs mer  

Vill man veta mer om hur EU fungerar och om EU-valet kan man läsa vår första artikel i EU-val serien. 

Vill man veta mer om hur man kan rösta i Sverige så går det att ta del av den här broschyren från MTM.  

Vill man även hålla sig uppdaterad om Europe elects framtida projektioner, eller blicka tillbaka på tidigare prognoser, kan man ta del av dessa på deras hemsida.   

/Veronica Fransson, trainee och Felicia Simonsson, trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel.