Vad innebär EU-valet? 

EU valet går av stapeln den 6–9 juni och hålls i alla 27 medlemsländer under en utav de fyra dagarna. I Sverige hålls valet den 9 juni och man röstar då fram de ledamöter som ska företräda sitt parti och sina väljare i Europaparlamentet de kommande fem åren. Europaparlamentet består av ledamöter från alla nationer och antalet bestäms för varje valperiod genom en proportionell representation. I vårens val kommer EU-medborgarna utse 720 ledamöter varav 21 väljs för Sverige. Tyskland, som är EU:s folkrikaste nation kommer ha flest ledamöter med 96 platser (maxantal) och Malta, Cypern och Luxemburg kommer ha 6 ledamöter vardera (minimiantal). Av de 21 ledamöter som sitter i Europaparlamentet för Sverige idag har 15 europaparlamentariker meddelat att de ska ställa upp i omval. 

Efter valresultatet, arbetar de valda ledamöterna med att bilda politiska grupper. Europaparlamentet omfattas av 7 partigrupper som utgörs av minst 23 ledamöter från 7 nationer. För närvarande är det Europeiska folkpartiet (EPP) som Moderaterna och Kristdemokraterna tillhör, samt Progressiva förbundet av socialdemokrater (S&D) som Socialdemokraterna tillhör, de två största politiska grupperna med 179 respektive 141 ledamöter.  

Trender och spaningar inför EU-valet  

Inför vårens val står bland annat frågor om säkerhet, migration, klimatförändringar och ekonomisk återhämtning i fokus. Främst är frågor om den ekonomiska och geopolitiska instabiliteten, stigande levnadskostnader och kriget i Ukraina centrala, vilket kommer spegla de olika partiernas framgång i valet. Den senaste månaden har dessutom gatorna runt om i Europa fyllts med demonstrerade bönder och klagomål mot EU:s ökade klimatregleringar vilket kan komma att göra EU:s jordbrukspolitik aktuell under valet.  

I takt med att vi närmar oss EU-valet i juni börjar de politiska partierna tillkännage sina kandidater för Europaparlamentet. I slutet av februari presenterade bland annat Emmanuel Macrons parti Renaissance deras toppkandidat Valérie Hayer (nuvarande ledaren för den politiska gruppen Renew Europe i Europaparlamentet). Vidare har även den före detta belgiska premiärministern Sophie Wilmés presenterats ta över stafettpinnen för partiet Mouvement Réformateur (MR) efter att Charles Michael (ordförande för Europeiska unionens råd) retirerade sin kandidatur i mitten av februari. 

Vad händer efter valet?  

Direkt efter EU-valet håller Europaparlamentets sitt första plenarsammanträde där talmannen utses för mandatperioden. Vid nästkommande sammanträdde röstar det valda Europaparlamentet om EU-kommissionens nya ordförande, utefter ett förslag av medlemsländernas högsta politiska ledare i det Europeiska rådet. Under hösten kommer även ledamöterna sköta utfrågningen av de 27 nationella kandidaterna till EU-kommissionärsposterna, en kandidat per medlemsland, för att sedan ge sitt godkännande eller inte. 

I mitten av februari meddelade den nuvarande ordförande för EU-kommissionen, Ursula von der Leyen, att hon ställer upp för omval för en andra mandatperiod. Överlag har von der Leyen gott rykte inom EU-sfären och väntas nomineras som toppkandidat av EPP. Hon går även i linje med de aktuella frågorna och presenterade att vid omval kommer EU-kommissionens fokus vara på att stärka demokratin, säkerheten och konkurrenskraften i Europa. Andra toppkandidater för rollen som ordförande är den nuvarande EU-kommissionären Nicholas Schmit från Luxemburg som nominerats av S&D, president Walter Baier från Österrike för vänstergruppen (GUE/NGL), samt Terry Reinteke från Tyskland och Bas Eickhout från Nederländerna som nominerades av De gröna/EFA i början av februari. 

Läs mer 

Vill man veta mer om hur EU funkar och hur man kan rösta i Sverige så går det att ta del av den här broschyren från MTM. 

/Felicia Simonsson, trainee och Rebecca Timm, Strategisk kommunikatör på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel.