Den 28:e regimen är ett förslag inom den Europeiska unionen gällande bildandet av ett nytt juridiskt ramverk för företag som vill verka över Europa. Ramverket har som funktion att skapa ett gemensamt regelverk, men ersätter inte de enskilda medlemsstaternas lagar, utan fungerar som en alternativ företagsform. Namnet kommer från EU:s 27 medlemsstater där den 28de regimen ska existera som ett separat regelverk vid sidan av de nationella systemen.
Ökad konkurrenskraft och minskad innovationsklyfta
Speciellt svårt är det för start-ups, scale-ups och SME’s (små och medelstora företag) som försöker expandera storleken av sin verksamhet över nationella gränser. Det är något som behöver förbättras då SME’s står för 99 procent av företagen inom EU. Tanken är att företag som väljer den 28:e regimens regelverk ska kunna ska kunna starta, driva och utveckla sin verksamhet internationellt i Europa utan att behöva anpassa sig till medlemsstaternas individuella lagar.
Ett av EU-kommissionens mål med projektet är att öka konkurrenskraften inom EU, något som även bygger på Mario Draghis rapport om europeisk konkurrenskraft. Januaris konkurrensmätning (competitiveness compass) visar på tre nödvändiga åtgärder för framtiden; en minskning av innovationsklyftan, arbete mot en koldioxidfri ekonomi och en ökad frihet för företag. Den 28:e regimen är en del av lösningen på innovationsklyftan, som centrerar kring dess potentiella kapacitet att öka innovationen genom fem policy aktioner:
Utmaningar
Den 28de regimen har dessvärre ett antal möjliga utmaningar. The European Parliamentary Research Services (ERPS) har framhävt fyra problem till parlamentets kommitté inom juridiska angelägenheter för att underlätta förarbetet. Dessa problem inkluderar:
ERPS ser dock att ett transnationellt innovationsvänligt perspektiv skulle tillge ekonomisk fördelaktighet till EU. De estimerar att en enhetlig tillvägagångsstrategi skulle kunna addera 0,9–2,6 procent i GDP fram till 2035.
Perspektiv i den allmänna diskussionen
Den offentliga debatten om den 28:e regimen visar att det finns en tydlig skillnad i åsikter mellan aktörer som är positiva till mer integration och de som är oroliga för att den nationella suveräniteten kan försvagas. Den politiska debatten och debatten i medierna framställer initiativet som ett nödvändigt svar på Europas grundläggande problem inom konkurrenskraft, samtidigt som det också visar på en risk för att medlemsstaternas suveräna rättigheter kränks.
Europaparlamentets forskningsavdelning (European Parliamentary Research Service) bidrar med en mer teknisk vinkel och förklarar hur gemensamma regler kan göra det enklare och billigare för företag att verka i flera EU-länder. Deras analys betonar rättslig samstämmighet tillsammans med internationell harmonisering och operativ effektivitet. Analaysen presenterar en lösning på problemen genom att beskriva hur ett befintligt europeiskt ramverk kommer att minska transaktionskostnaderna, samtidigt som det underlättar gränsöverskridande aktiviteter och förenklar den inre marknaden. Argumentationen visar på ett framtidsinriktat synsätt med ett ekonomiskt resonemang, för att koppla integrationen till alla tre elementen; tillväxt, investeringar och systematisk konkurrenskraft.
Vidare har Europaparlamentets tankesmedja (EP Think Tank) publicerat analyser som presenterar en mer institutionaliserad diskussion. Analysen fokuserar på tre principer: proportionalitet, subsidiaritet och rättssäkerhet och menar att den 28:e regimen fungerar som ett möjligt instrument som verkar under de villkoren.
Centrumet för europeiska politiska studier (CEPS) har även genomfört en analys som identifierar den 28:e regimens som en lösning på de grundläggande problem som uppstår eftersom EU:s medlemsstater har sina egna företagsregler. Denna praxis skapar operativa utmaningar och ekonomiska bördor som påverkar företag som avser att bedriva verksamhet i flera länder. CEPS uttrycker stöd för att EU kan inrätta en frivillig gemensam ram som företagen kan välja som ett alternativ till att följa 27 olika regelsystem. I rapporten konstateras att liknande initiativ har misslyckats på grund av befintlig politisk opposition och oklarheter kring deras utformning. Därför eftersöks precisa och tydliga regler för att initiativet ska bli framgångsrikt.
Euractivs (oberoende europeiskt medianätverk) betonar också olika perspektiv mellan fackliga organisationer tillsammans med europeiska tankesmedjor. I en artikel porträtteras hur nationella aktörer, däribland jurister och näringslivsorganisationer, utrycker motstånd mot den 28:re regimen och fruktar rättslig osäkerhet och komplexitet. De lyfter dimensioner av legitimitet som behöver undersökas, samt funderingar om den 28:e regimen inrättar funktionella demokratiska system som uppfyller konstitutionella krav och om ett sekundärt system kommer att förstöra nationella bolagsrättsliga praxis.
Framåtblick
Lagförslaget är planerat att framföras under den första kvartalen av 2026 och kommer troligen presenteras den 18:e Mars.
Läs mer
Europe must complete the single market by 2028 – POLITICO
What is the 28th regime, and is the Parliament supporting it? | Epthinktank | European Parliament
Rage against the 28th regime | Euractiv
CEPS – Leading Independent Think Tank on European Policies
/Julius Engvall, praktikant på Stockholmsregionens Europakontor från Franska Skolan i Stockholm
Redaktion: Rebecca Timm, Kommunikationsstrateg på Stockholmsregionens Europakontor