Europas digitala årtionde
Till följd av den globala digitala utvecklingen har EU påskyndat den tekniska omställningen genom att bland annat främja e-hälsa och möjliggöra nya tekniska lösningar. Covid-19 pandemin bidrog även till att både möjligheter och utmaningar gällande den digitala omställningen blev extra tydliga. Som en del i unionens arbete med att utveckla Europas digitala framtid lade EU-kommissionen fram policyprogrammet för det digitala decenniet, vars digitala mål och delmål ska uppnås senast 2030. Programmet struktureras kring fyra huvudområden inkluderat färdigheter, företag, offentliga tjänster och infrastruktur. De övergripande målen för det digitala decenniet är att förbättra medborgares digitala färdigheter, öka användningen av ny teknik, ytterligare främja EU:s uppkoppling och anslutning, samt göra offentliga tjänster och förvaltningar tillgängliga online. 

Uppkoppling som utgångspunkt för de digitala målen 2030
Digital uppkoppling är en förutsättning för att uppnå EU:s digitala agenda vilket kräver ett samlat tillvägagångssätt bland beslutsfattare på EU-nivå och nationell nivå, men också i samordning med regional och lokal nivå. I linje med målen för Europas digitala decennium har flera EU-initiativ presenterats, inkluderat högst aktuella “Gigabit Infrastructure Act” gällande konnektivitet. Initiativet syftar till att göra Gigabit-anslutning tillgänglig för alla medborgare och företag i EU senast 2030, och berör bland annat den framtida utvecklingen av uppkoppling och infrastruktur.  

Inom EU-institutionerna har frågan om rättvis andel varit i fokus, det vill säga om och i så fall hur mycket, stora innehållsleverantörer ska bidra ekonomiskt vid utbyggnad av infrastruktur för att nå de mål som satts upp. Alternativ som kan komma att bli aktuella är dels en digital fond som etableras på EU-nivå eller nationell nivå, dels ett direkt bidrag till teleoperatörerna i koppling till vissa krav såsom gröna investeringar. Det finns bland annat ett pågående samråd om EU:s framtida konnektivitet och “rättvis andel”, mer information kan du hitta här. 

Internationellt samarbete för det digitala decenniet
Inom ramen för EU:s digitala decennium kommer EU att arbeta för säkra, motståndskraftiga och människocentrerade digitala leveranskedjor, samt hitta globala lösningar genom att bland annat utveckla teknik, regler och internationella samarbeten. Bland annat väntas ett nytt transatlantiskt dataöverföringsramverk mellan EU och USA att presenteras före sommaren. Ramverket ämnar ta itu med farhågor kring frågor som övervakning, rättslig prövning för medborgare och bristen på skyddsåtgärder för de amerikanska underrättelsetjänsternas tillgång till européernas data. För att öka samarbetet kring frågor inriktade på de digitala och gröna övergångarna har EU fortsatt arbetat aktivt för partnerskap med andra demokratier. Exempelvis har EU och Kanada kommit överens om att bilda ett digitalt partnerskap som ämnar bygga vidare på befintligt samarbete inom digital teknik.  

EU har även utformat en Global Gateway-strategi, i syfte att främja smarta, miljömässiga och säkra förbindelser inom bland annat digital infrastruktur. Strategin erbjuder partners ökade infrastrukturinvesteringar i hela världen och kan ses som ett gensvar till Kinas nät och infrastrukturprojekt “Belt and Road Initative” (2005). EU deltar även i ett gemensamt handels- och teknologiråd (TTC) med Indien och i ett interkontinentalt digitalt partnerskap med Latinamerika och Karibien (EU-LAC).

Vad väntas framöver?
Det digitala decenniets policyprogram 2030 trädde i kraft den 9 januari 2023. Den första lägesrapporten om det digitala decenniet innehållande uppdateringar, bedömningar och rekommendationer är planerad till juni 2023. Därefter kommer medlemsländerna att presentera sina första nationella strategiska färdplaner. På lång sikt ska EU-kommissionen se över målen för det digitala decenniet och föreslå ändringar senast i juni 2026. 

/Gabriel Carlin, EU Policyhandläggare och Jacqueline Claesson, Trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel