EU:s framtida inre marknad

Regional Policy | 14-05-2024

I september 2023 gav Europeiska unionens råd i uppdrag till Enrico Letta, Italiens tidigare premiärminister, att ta fram en djupgående rapport om EU:s inre marknad och dess framtid. I april publicerades den efterlängtade rapporten som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hyllade och menade att ”den kom absolut rätt i tiden”.  

Enrico Lettas rekommendationer 

Efter att ha besökt 65 europeiska städer och deltagit i 400 möten runtom i Europa för att samla på sig mer kunskap och insikter presenterar Letta en 147 sidor lång rapport om EU:s inre marknad. Den tar inledningsvis avstamp i en politisk vision för den inre marknaden och fortsätter med en presentation av sex rekommendationer för att stärka EU:s framtida inre marknad. 

I den första rekommendationen presenteras en “femte frihet för att främja forskning, innovation och utbildning på den inre marknaden”. Den syftar till att stärka den inre marknadens innovationsförmåga i ett nytt globalt landskap, där EU:s utmaning är att inte fortsatt halka efter. Letta menar på att inre marknadens fyra grundläggande rättigheter; fri rörlighet för varor, tjänster, personer och för kapital har varit centrala för att stärka EU:s konkurrenskraft och främjandet av det ekonomiska välståndet. Det EU saknar är en robust industri- och ekosystemsinnovationsmiljö och därför blivit beroende av externa teknologier nu nödvändiga för europeiska företag. Genom att lägga till en femte frihet, menar Letta, möjliggörs en gemensam europeisk satsning för tillväxt, innovation och inkluderande som kan stärka EU:s globala roll inom ny teknologi.  

Den andra rekommendationen fokuserar på hur EU ska kunna finansiera EU-målen om en rättvis, grön och digital omställning och samtidigt uppnå fullföljandet av EU:s utvidgning, samt förstärkning av försvarsförmågan för att säkerställa fred och stabilitet både inom Europas gränser och internationellt. Letta menar på att den stora problematiken inte ligger i ideologiska skillnader utan snarare hur och vem som ska finansiera genomförandet av målen. Letta rekommenderar att EU bör ta fram ett strategiskt tillvägagångssätt som utnyttjar den inre marknadens potential att mobilisera både offentliga och privata resurser på ett mer effektivt sätt.  

Den tredje rekommendationen gäller ”en inre marknad för att spela stort: skalan spelar roll”. Letta menar att det är avgörande att skala upp EU:s företag för att förstärka och behålla en viktig internationell roll. Men likaså för att stärka EU:s strategiska autonomi och oberoende, ekonomiska makt och politiska inflytande. Utöver att skala upp företag menar Letta även att EU som helhet måste skala upp inom sex områden;  

  • en effektivare inre marknad kopplat till nät och tjänster för elektronisk kommunikation,  
  • en effektivare energi- och klimatpolitik,
  • en gemensam marknad för försvarsindustrin,  
  • en inre marknad gällande rymden,  
  • utnyttja den inre marknaden för att stärka hälso- och sjukvårdens motståndskraft och  
  • utnyttja den inre marknaden som katalysator för smidiga och hållbara transporter i EU.  

I den fjärde rekommendationen djupdyker Letta i ”en hållbar inre marknad för alla”. Den inre marknaden har länge varit en hörnsten för ekonomisk tillväxt, sociala framsteg och förbättrad levnadsstandard runtom i hela EU. Den har fungerat som en katalysator för konvergens mellan EU:s medlemsländer. Samtidigt menar Letta att skillnaderna mellan socio-ekonomiska grupper och regioner i EU är fortfarande alldeles för stora och får inte glömmas bort som en viktig dimension i diskussionerna om EU:s framtida inre marknad. Letta lyfter att vi behöver stärka alla EU:s hörn för att få en så stark inre marknad som möjligt. Fri rörlighet ska inte endast ses som en rättighet och lösning för EU-medborgarnas välmående, utan även friheten för att kunna bo kvar och skapa möjligheter i svagare områden. 

I den femte rekommendationen pekar den tidigare italienska premiärministern på EU:s regulatoriska motor och lagstiftningsprocess. Letta menar på att en stor utmaning är EU:s krångliga byråkrati, vilket riskerar överreglering. I stället rekommenderas det att förenkla EU:s regelverk och utgå ifrån Delors-metoden; alltså att otvetydigt prioritera användningen av förordningar vid utformningen av bindande regler för den inre marknaden. Letta understryker behovet att effektivisera EU-kommissionens konsultationsprocess. 

Avslutningsvis presenterar Letta den sjätte rekommendationen för EU:s inre marknad utanför EU:s gränser. I och med ett alltmer komplext och oförutsägbart globalt landskap menar Letta att vi inte längre kan göra en tydlig åtskillnad mellan den interna och externa dimensionen av EU:s inre marknad, utan måste vidare ta hänsyn till dem tillsammans. Vidare förklarar Letta att den inre marknaden måste skräddarsys för att anpassas till nya globala förändringar och att det är en nödvändighet att se över EU:s handelspolitik, i syfte att skapa en balans av strategisk oberoende, konkurrenskraft, rättvisa globala villkor och politisk integration.  

Avslutande ord 

Lettas rapport ämnar klargöra hur brådskande åtgärder för den inre marknadens framtid är och behovet av ett brett engagemang med konkreta ambitioner. Letta uppmanar EU:s medlemsländer att pressa EU-kommissionen på en övergripande strategi för den inre marknaden.  

/Gabriel Carlin, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel