Vägen mot klimatneutralitet 2050 

EU har ett mål om att bli klimatneutralt senast år 2050 och ett mål till år 2030 om att minska nettoutsläppen med minst 55 procent jämfört med år 1990. EU-kommissionens kommunikation inleder en process som syftar till att EU ska anta ett nytt klimatmål även för år 2040. Ett mål som även ligger till grund för EU:s nya åtagande under Parisavtalet. 

I kommunikationen föreslår EU-kommissionen ett mål om minskade koldioxidutsläpp med 90 procent jämfört med 1990:s nivåer, men ökar inte EU:s klimatambitioner ytterligare. Målet ligger inom ramen för de vetenskapliga rekommendationerna (90–95 procent) från EU:s vetenskapliga rådgivande nämnd för klimatpåverkan och lägger grunden till en bred dialog om nödvändiga åtgärder och sektorbidrag för att nå målet. 

EU-kommissionen betonar vikten av att genomföra av nuvarande lagstiftning under den europeiska gröna given och åtagandena under den europeiska klimatlagen och 55%-paketet. Konkurrenskraftig hållbarhet och en rättvis klimatomställning ses som avgörande för att skapa såväl nödvändiga vinster för industri och hushåll som klimatneutralitet till år 2050. 

Europas gröna omställning för hållbar konkurrens 

I kommunikationen trycker EU-kommissionen på det faktum att den gröna omställningen på europeisk och global nivå kräver ökade investeringar. Europa behöver skala upp industriellt och öka hastigheten på produktionen av nettonoll-teknik, för att nå 2030- och 2040-målen i enlighet med nettonoll-industriakten och den nyligen presenterade kommunikationen. 

Kommunikationen om en strategi för europeisk koldioxidhantering presenterades parallellt med klimatmålet för 2040 och syftar till att säkra unionens lagrings- och infrastrukturkapacitet. EU-kommissionen påpekar att nyckeln till ökade investeringar på EU-nivå i den gröna omställningen ligger i privat-offentliga partnerskap men konkreta förslag på mobilisering av den typen av kapital saknas i kommunikationen. 

I ljuset av de europeiska bondeupproren har EU-kommissionen i kommunikationen av klimatmålet för 2040 sänkt ambitionen om minskade utsläpp från jordbruk- och LULUCF-sektorer men höjt den för sjö- och lufttransport. När EU-kommissionen blickar framåt görs bedömningen att hållbar urban planering, avtal om energiprestanda och en mer omfattande EU ETS kommer att utgöra viktiga lösningar och styrmedel.   

Lokal förankring 

EU-kommissionen konstaterar i kommunikationen att klimatförändringar är ett gränsöverskridande problem som kräver gränsöverskridande lösningar i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Regionala aktörer spelar en viktig roll som genomförare av de klimatminskande- och anpassningsåtgärder som krävs för klimatneutralitet år 2050.    

Nästa steg 

Arbetet med att ta fram ett lagstiftningsförslag i enlighet med EU:s klimatlag kommer att falla på nästa EU-kommission som kommer att ta plats efter EU-valet den 6–9 juni 2024.  

Läs mer 

Kommunikation om Klimatmålet för 2040 
Faktablad om Europas väg mot klimatneutralitet 
Konsekvensanalys av ett Klimatmål för 2040 
Frågor & Svar om Klimatmålet för 2040 
Faktablad om den Europeiska klimatlagen  

/Sarah Göbel, EU Policy Office på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel.