Klimatet är en av vår tids viktigaste frågor och det krävs krafttag på såväl lokalt, regionalt, nationellt som på EU-nivå. Nyligen presenterade EU-kommissionen en långsiktig klimatstrategi som ska leda Europa till att bli klimatneutralt 2050 och möta de mål vi internationellt har skrivit under i Parisavtalet. Stockholmsregionen har redan som mål att vara klimatneutrala 2050 och som en av EU:s ledande regioner i klimatarbetet vill regionen självklart vara med och bidra.
Ulrika Palm, regionplanerare och ansvarig för länets klimatfärdplan på Stockholms läns landsting och Björn Sigurdson, klimatstrateg i Uppsala kommun kommenterar klimatstrategin och berättar hur lokal och regional nivå i Stockholmsregionen kan bidra.
– Klimatet måste bli en topprioritet och ekonomin formas om för att stödja klimatomställningen. Jag blir glad av att läsa strategin. Äntligen har EU en vision och klimatmål som många kommuner länge har haft. Så nu kan vi börja samarbeta på riktigt, säger Björn.
– Jag ser strategin som ett stort steg framåt. Både genom att EU sätter målbilden om att vara klimatneutral år 2050, och genom att strategin så tydligt kopplar till hela EU:s ekonomiska och sociala utveckling. Att EU sätter ökat fokus på klimatarbetet framåt är välkommet eftersom Stockholmsregionen behöver EU:s stöd för att klara sina mål, säger Ulrika.
– Jag tycker den i princip är heltäckande och har ett helhetsperspektiv. Strategin genomsyras av den viktiga utgångspunkten att klimatomställningen är en modernisering av samhället, ett skifte bort från ett sätt till ett mer hållbart samhälle. Strategin går bortanför fossil utfasning och inkluderar bioekonomi, cirkulär ekonomi och Carbon Capture and Use (inte bara Storage). Centrala delar för att inte bara bli klimatneutrala utan även klimatpositiva. Uppsala har målet att vara klimatpositiva från 2050. EU:s strategi skulle kunna peka tydligare på det fortsatta arbetet efter 2050, exempelvis genom att gå vidare från klimatneutralitet till klimatpositivitet, fortsätter Björn.
EU är den första större ekonomin som lägger fram ett förslag om att uppnå klimatneutralitet och har en idé om vart man ska. – Vi måste först komma överens om målen, sen kan vi diskutera hur vi når dit, sa Pierre Schellekens, biträdande kanslichef hos EU:s klimatkommissionär, under ett seminarium på Europahuset i Stockholm. Den långsiktiga strategin skissar upp åtta olika scenarion där två förväntas leda till netto-nollutsläpp till år 2050.
– Jag tycker att helhetsperspektivet är styrkan, att klimatfrågan så tydligt kopplas med möjligheten att skapa hållbar ekonomisk utveckling på lång sikt. Det är bra att visa att det inte är bara en del av omställningen som är viktiga utan av vi behöver alla byggstenar. Det är också bra att vikten av styrmedel och regleringar lyfts fram som nödvändiga verktyg för att genomföra en snabb omställning – och fokus på att utsläppen måste bära sina egna kostnader, fortsätter Ulrika.
Enligt Björn Sigurdson är det viktigt att sätta stopplagar. Exempelvis stoppdatum, i närtid, då ingen mer fossil bensin, diesel, olja eller gas för säljas. Ett annat exempel är stoppdatum för försäljning av kol för uppvärmning och transporter, och sedan även för industriändamål. Därtill stopp för subventioner till fossila bränslen och material.
Inför publiceringen av strategin har EU:s framtida vägval inom klimatfrågan diskuterats flitigt i Bryssel. EU har enligt klimatkommissionär Cañete ett ansvar att leda omställningen då vi har tillgång till den teknologi och finansiering som krävs, och därför kan genomföra omställningen snabbare. Stockholmsregionen är redan en ledande region inom klimatarbetet och har som mål att vara utan klimatpåverkande utsläpp år 2050. Klimatfrågan behöver vara av högsta prioritet både lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå, och det krävs ett krafttag på alla nivåer för att EU ska nå sina klimatmål och möta målen i Parisavtalet.
– Stockholmsregionen behöver göra sin del av omställningen, både genom att sätta och hålla egna mål, och genom att driva på omställningen genom upphandling, fysisk planering, styrmedel och incitament, och regional samverkan. Regionen ligger i framkant när det gäller låga direkta klimatpåverkande utsläpp, liksom inom innovation och clean/green tech och visar att det är möjligt att både vara framgångsrik och minska sina utsläpp. Genom den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, har regionen tydligt ställda mål, både mot 2030 och 2050, för att minska regionens klimatpåverkande utsläpp. Planens rumsliga inriktning är att stadsutveckling och nybyggnation ska ske i lägen så att fossilfri uppvärmning, kollektivtrafik, gång och cykel kan prioriteras. Genom detta kan Stockholmsregionen bistå både som gott exempel och genom låga utsläpp, avslutar Ulrika.
Klicka här för att läsa mer om EU:s klimatstrategi.