EU-kommissionen har lagt fram sitt förslag till unionens nästa långtidsbudget för perioden 2028–2034, med en total ram på nära 2 biljoner euro. Målet är att stärka EU:s självständighet och konkurrenskraft genom riktade investeringar, förenklade stödprogram och ökad förmåga att hantera kriser. Förslaget innehåller också nya nationella och regionala partnerskapsplaner för att öka träffsäkerheten i satsningarna. Samtidigt föreslås ett mer rättvist och hållbart system för att finansiera EU:s budget, där delar av intäkterna ska komma från gemensamma källor snarare än enbart från medlemsländernas bidrag. I den här artikeln tittar vi närmre på förslaget samt dess potentiella innebörd för Stockholmsregionen.
Fyra huvudområden styr budgeten
EU:s långtidsbudget, den så kallade fleråriga budgetramen (Multiannual Financial Framework, MFF), är det ekonomiska ramverk som möjliggör genomförandet av unionens gemensamma politiska mål. EU-kommissionens nya förslag som presenterades den 16 juli 2025 omfattar perioden 2028–2034 och bygger på fyra huvudområden, så kallade utgiftsrubriker, som speglar EU:s viktigaste verksamhetsområden.
De fyra rubrikerna omfattar:
Utöver dessa fyra rubriker innehåller EU-kommissionens förslag två kompletterande verktyg: ett flexibilitetsinstrument som ger möjlighet att snabbt omfördela resurser vid oväntade behov, samt en särskild Ukrainareserv, avsedd att långsiktigt stödja återuppbyggnad och partnerskap med Ukraina.
Alla utgifter i budgeten omfattas av så kallade tak som sätter en övre gräns för hur mycket pengar som får användas inom varje område under hela sjuårsperioden.
Ny finansieringsmodell för en modern EU-budget
För att kunna möta de ökade ambitionerna i nästa långtidsbudget föreslår EU-kommissionen ett mer robust och rättvist finansieringssystem för unionens gemensamma utgifter. EU-budgeten finansieras främst genom så kallade egna medel, det vill säga inkomster som EU har rätt att ta in direkt, utan att gå via nationella budgetbeslut.
Idag består dessa egna medel av fyra huvudkällor: tullintäkter (s.k. traditionella egna medel), en momsbaserad avgift, en avgift kopplad till mängden icke återvunnet plastavfall, samt ett GNI-baserat bidrag från varje medlemsland som fungerar som en utjämnande komponent.
Från och med 2028 vill EU-kommissionen komplettera detta system med fem nya inkomstkällor:
Tillsammans väntas dessa nya resurser tillföra i snitt cirka 58,5 miljarder euro per år under den nya budgetperioden, enligt EU-kommissionens beräkningar (i 2025 års priser). Förslaget markerar en tydligt ansats till att minska EU:s beroende av nationella bidrag och samtidigt skapa en mer hållbar och förutsägbar finansiering.
Mer integrerat – men också mer konkurrensutsatt
En tydlig skillnad jämfört med nuvarande budgetperiod är att flera tidigare separata program, däribland Horisont Europa, InvestEU, EU4Health och innovationsfonden, samt delar av LIFE och det digitala Europa, nu föreslås samlas under en gemensam struktur. Det innebär att olika finansieringsformer som bidrag, lån och garantier kan kombineras och anpassas efter projektens behov. Den flexibiliteten kan gynna större och mer strategiskt orienterade aktörer, samtidigt som det ställer högre krav på samarbete, partnerskap och kapacitet hos mindre organisationer.
Sammanslagningen syftar även till att förenkla den övergripande administrationen genom mer enhetliga ansökningsförfaranden, men konkurrensen om medlen kan öka, eftersom fler aktörer kommer att tävla inom bredare och färre programramar. Den faktiska tillgången till finansiering kommer dock att bero på hur framtida utlysningar utformas inom respektive policyområde, inklusive krav på medfinansiering och tematiska prioriteringar.
Vad kan det komma att innebära för Stockholmsregionen?
Det nya budgetförslaget innehåller flera strategiska satsningar som kan komma att få direkt betydelse för Stockholmsregionens utveckling, både för offentlig sektor och näringsliv. Förslaget signalerar en mer centraliserad struktur gällande utformningen och prioriteringar i de nationella och regionala partnerskapsplanerna.
Den tydliga prioriteringen av konkurrenskraft, innovation och grön omställning utgör en möjlighet för Stockholm, som med sitt starka ekosystem inom tech, klimat och forskning står väl positionerat för att dra nytta av utökade EU-program. Med bättre tillgång till exempelvis forskningsmedel, digitala infrastrukturfonder och klimatfinansiering kan regionens aktörer både växa och bidra till att lösa gemensamma europeiska utmaningar.
Nästa steg
Förhandlingar mellan medlemsstaterna i ministerrådet är planerat att påbörjas i oktober men har redan börjat bakom kulisserna. Vägen till beslut går via ministerrådet som måste vara eniga, samt krävs ett godkännande av Europaparlamentet. Det finns även vissa nationella parlament som röstar om förslaget på nationell nivå.
Mer information
Ett starkare Europa 2028 – 2035
Multiannual Financial Framework
Läckt utkast om EU:s nästa långtidsbudget
/ Sarah Göbel, EU Policyhandläggare och Daniel Melander, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor