Hinder och framgångar 

Utvärderingen visar att deltagandet i programmet hämmas av begränsad medverkan från särskilt SMEs och startups, till följd av kompetensbrist, låg kännedom om programmet och otillräcklig upplevd avkastning på investeringar. Programmets komplexitet, fragmenterade struktur och låga finansieringsgrad gör det svårt för vissa aktörer att navigera och delta, samtidigt som konkurrens från billigare icke‑EU‑alternativ försvagar incitamenten. Flera aktörer efterfrågar därför ett mer användar- och tillämpningsdrivet program, med tydligare fokus på konkreta samhälls- och marknadsbehov, snarare än fokuserar på vilken teknik. Som till exempel AI och halvledare, som ska utvecklas eller införas.  

Utvärderingen visar att programmet lyckas engagera aktörer från samtliga EU‑medlemsstater, med tydliga skillnader i hur länder specialiserar sig inom programmets olika specifika mål. Samtidigt påpekar intressenter att ambitionen att minska den digitala klyftan inte alltid är den mest strategiska vägen för alla avancerade teknologier, där exempelvis satsningarna på halvledare i stället har bidragit till uppbyggnaden av europeiska aktörer med global konkurrenskraft. Deltagandet drivs främst av möjligheten till gränsöverskridande ekosystem, långsiktig finansiering och kapacitetsuppbyggnad, särskilt genom tillgång till digital kompetens och gemensamma infrastrukturer som sänker trösklarna för teknikinförande. 

Kortsiktiga rekommendationer  

Rekommendationerna i rapporten är uppdelade i kortsiktiga, som gäller programmet fram tills 2027 och långsiktiga, som ska gälla efter att den nya långtidsbudgeten för 2028–2034 har blivit färdigställd. Gällande kortsiktiga rekommendationer, rekommenderas att när viktiga infrastrukturer för mjuk-och hårdvara har skapats så borde infrastrukturexploatering skalas upp, fler initiativ finnas för små- och medelstora företag och offentliga företag att ta del av den skapade infrastrukturen, samt förstärkning ske för program och synergier som skapats under programmets gång. Behovet av att säkra långtidsstabilitet för infrastrukturen lyfts också fram. Rent administrativt hänvisar rapporten till förenkling av rapportering, ökad flexibilitet för finansiering, samt tydligare styrning av projekt. 

Långsiktiga rekommendationer 

Gällande långsiktiga rekommendationer, understryks att programmet för ett Digitalt Europa är strukturerat runt flertalet strategiska och tekniska objektiv som gör det svårt att förmedla dess syfte och positionering. Rekommendationen är därför utveckla och strukturera om programmet för digitala Europa runt en tydlig funktionerande logik och narrativ. Likaså att stärka programmets samstämmighet och förbättra implementeringsprocesserna genom innovativa verktyg och gränsöverskridande samarbete. För se till att programmet kan vara med och leda den digitala utvecklingen med begränsade medel, rekommenderas att finansieringen i ett projekt borde investeras i områden där EU kan skala upp initiativ för att uppnå ”kritisk massa” eller koncentrera resurser på värdefulla prioriteringar, samt att förbättra datainsamlingen och genomslaget för digitala Europas instrument. 

Framåtblick 

Programmet för ett digitalt Europa avslutas formellt år 2027. Än så länge har inte ett nytt specifikt program annonserats. I förslaget för långtidsbudgeten för 2028–2034 har programmet inkorporerats i den föreslagna konkurrenskraftsfonden under ett så kallat policy-fönster. Förslaget betonar vikten av en digital infrastruktur i världsklass samt digitalt ledarskap under pelare två i förslaget. Förslaget till budgeten håller nu på att förhandlas fram mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet. 

Läs mer här 

Interim evaluation of Digital Europe Programme. Läs mer här. 

The Digital Europe Programme: Main findings of the interim evaluation. Läs mer här.

/Måns Callaghan Südow, trainee på Stockholmsregionens Europakontor