Den pågående klimatkrisen, Covid-19 pandemin, Rysslands krig mot Ukraina och den nuvarande rekordhöga inflationstakten har stärkt behovet av att öka sammanhållningen som ett grundläggande värde för Europeiska unionen. Följaktligen tenderar diskussionerna i EU-institutionerna beröra framtiden för sammanhållningspolitiken och dess nästkommande programperiod, där regionala och lokala perspektiv efterfrågas.
EU:s sammanhållningspolitik
Sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste investeringsverktyg för att skapa tillväxt och sysselsättning lokalt och regionalt i Europa, med målet att minska regionala skillnader och bidra till en ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Trots att nuvarande programperiod för 2021–2027 är högst aktuell tenderar diskussionerna inom EU-institutionerna beröra nästkommande programperiod 2028–2034, med syfte att stärka den framtida sammanhållningspolitiken. Bland annat finns en vilja att utveckla en sammanhållningspolitik som kan reagera på kriser samtidigt som de långsiktiga målen följs.
Några av huvudfrågorna i EU-institutionerna rör bland annat polarisering, kriser och avsaknad av transparent kommunikation som aktuella utmaningar för EU:s sammanhållningspolitik. För att tackla dessa utmaningar betonas bland annat vikten av att stärka den lokala och regionala förankringen. Även statsutveckling och urbana noders betydelse kommer att fortsätta diskuteras. Landsbygden lyfts likaledes fram som en viktig del i sammanhållningspolitiken, för att landsbygdsområden ska kunna nå sin fulla potential i form av tillväxt, konkurrenskraft och territoriell utveckling.
Framtidens sammanhållningspolitik
Inom EU-institutionerna diskuteras för närvarande den nästkommande programperiod 2028–2034 och framtiden för sammanhållningspolitiken. Mycket talar för att EU-kommissionen, i höst eller tidigt 2024, kommer att uttala ambitioner och inriktning inför kommande period. Diskussionerna har fokuserat på det demokratiska perspektivet samt ökad kommunikation och transparens, dels för att involvera den lokala och regionala nivån, dels nå ut till medborgare i EU som berörs av politiken. Överlag betonas att utveckling kräver stabilitet där potentialen för ekonomisk tillväxt är mer hållbar och motståndskraftig. Sammanhållningspolitiken berör alla EU:s områden, indirekt eller direkt, och med tanke på den gröna omställningen har många av diskussioner inom EU-insitutionerna berört behovet av mål som är inriktade på regional nivå och baserade på regionens kontext. För att uppnå sådana mål krävs det att lokala och regionala prioriteringar prioriteras på agendan, vilket även öppnar upp för berörda aktörer att ge inspel på nästkommande programperiod och därmed den framtida utvecklingen av sammanhållningspolitiken.
Under mars månad hölls exempelvis ett högnivåevenemang om sammanhållningspolitiken, anordnat av Cohesion Alliance. För närvarande har exempelvis alliansen lanserat två uppmaningar och möjligheter att lämna synpunkter, främst riktade till lokala och regionala myndigheter. Där efterfrågas feedback om sammanhållningspolitikens framtida roll och utformning, samt finns det möjlighet att dela erfarenheter.
/Gabriel Carlin, EU Policyhandläggare och Jacqueline Claesson, Trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel