Taxonomin är tänkt att fungera som ett transparensverktyg med syftet att styra investeringar till mer hållbara verksamheter. Det är ett viktigt led i att nå EU:s klimatmål och genomföra den gröna given. Förhoppningen är att taxonomin i förlängningen också ska uppmuntra företag att göra omställningsplaner och genomföra åtgärder som får deras verksamheter att bli miljömässigt hållbara.
Taxonomin kan som måttstock för miljömässig hållbarhet underlätta för offentlig sektor, gällande att rikta investeringar till fördel för miljön och vid valet av leverantör för genomförandet av projekt. Det är positivt för Stockholmsregionen eftersom stor vikt läggs vid hållbarhet i dess verksamheter. Det kan säkerställa att regionala aktörer och kommunala bolag aktivt kan bidra till miljömålen i taxonomin.
Såväl privata som offentliga företag måste rapportera i enlighet med taxonomin beroende på bland annat storlek och omsättning. Det är något som givetvis kan komma att påverka den administrativa bördan för bolag i regionen. Det finns även möjlighet för företag att frivilligt följa rapporteringskraven i enlighet med taxonomin, trots att verksamheten egentligen inte omfattas. Exempelvis kan det vara fördelaktigt för både offentliga aktörer och privata företag i regionen att uppfylla kriterierna i taxonomin, i syfte att locka investerare som ser miljömässig hållbarhet som viktigt vid en investering.
I juli 2020 trädde EU:s taxonomiförordning i laga kraft, vilken sätter upp ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter. Genom införandet av det systemet underlättar taxonomin för investerare, företag och beslutsfattare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar.
För att fastställa huruvida en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar eller inte, definierar förordningen sex miljömål:
1. begränsning av klimatförändringar
2. anpassning till klimatförändringar
3. hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
4. omställning till en cirkulär ekonomi
5. förebyggande och begränsning av föroreningar
6. skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem
För att få klassas som miljömässigt hållbar behöver en verksamhet bidra väsentligt till minst ett av de ovannämnda miljömålen och får heller inte orsaka betydande skada för något av de resterande. Dessutom krävs det att verksamheten lever upp till vissa minimikrav inom hållbarhet och till de tekniska granskningskriterierna som kommissionen fastställer i så kallade delegerade akter till förordningen.
I och med att förordningen färdigställs genom kommissionens delegerade akter, sker genomförandet av förordningen stegvis. Den första delegerade akten trädde i laga kraft och började tillämpas den 1 januari 2022. Den tillhandahåller en första uppsättning tekniska granskningskriterier för definitionen av aktiviteter som väsentligt bidrar till de två första miljömålen; anpassning och mildring av klimatförändringarna.
Följt av den första akten antog kommissionen den 2 februari i år en kompletterande delegerad akt. Den fastställer ytterligare kriterier för de två första miljömålen rörande naturgas- och kärnkraftsrelaterade verksamheter och specificerar särskilda upplysningskrav angående dessa verksamheter. Akten innebär att naturgas och kärnkraft klassificeras som gröna i en övergångsfas medan den smutsigare kolkraften fasas ut. Akten, som skapat stor uppståndelse bland experter, EU:s medlemsstater och parlamentsledamöter den senaste tiden, granskas nu i EU-parlamentet och i medlemsstaterna för att antingen blockeras eller godkännas. Trots att kontroversen kring klassificeringen av kärnkraft och naturgas har varit stor är risken liten att akten inte godkänns. Det krävs att minst 20 medlemsstater eller en majoritet i Europaparlamentet röstar ner den.
Under våren ska kommissionen presentera den delegerade akt som sätter upp granskningskriterier för de fyra resterande miljömålen. Förslaget kommer till skillnad från den kompletterande akten om kärnkraft och naturgas bli föremål för offentlig konsultation. Eftersom arbetet med de delegerade akterna fortfarande kvarstår finns en viss osäkerhet kring förordningens fullständiga konsekvenser. Målet är att taxonomiförordningen ska tillämpas fullt ut från och med den 1 januari 2023.
/Emelie Månsson, Junior EU Policy Officer på Stockholmsregionens Europakontor