COP27

Årets klimatkonferens är den 27:e i raden sedan FN:s klimatkonvention undertecknades i Rio 1992. I Paris 2015, under COP21, enades världens länder om ett avtal där de länder som skrivit under åtar sig att bidra till att uppvärmningen av planeten begränsas till 1,5 grader. Länderna ska dessutom lämna in nationella klimatplaner till FN. EU:s medlemsländer rapporterar tillsammans i en EU-gemensam klimatplan, men när det gäller övriga rapporter som exempelvis klimatanpassningsrapporter, gör Sverige det på nationell nivå. 

Historisk fond för skador och förluster  

Ett stort fokus under årets klimatkonferens var diskussionen kring skapandet av en fond för skador och förluster från vilken länder som drabbats av klimatkatastrofer ska kunna få ekonomiskt stöd för återuppbyggnad. Överenskommelsen om att skapa en sådan blev även konferensens stora seger. Fonden kommer att finansieras av rikare länder som därmed bidrar ekonomiskt till fattigare länder som drabbats hårt av klimatförändringarnas förödande konsekvenser.   

Att nå en konsensus mellan 200 länder med vitt skilda förutsättningar och utmaningar är inte enkelt, men årets klimatkonferens fick även brottas med stora meningsskiljaktigheter inom traditionella grupperingar. En sådan gruppering bestod av EU:s medlemsländer, som kom till bordet oense kring omfattningen av de ekonomiska åtagandena till fonden och även från vissa håll om den borde finnas. EU har tidigare ställt sig negativ till införandet av fonden, då man anser att den löser konsekvenser men inte orsaken. EU har i stället förordat en stärkt reglering kring motverkande av utsläpp. Vidare har det även ansetts finnas andra typer av finansiella instrument bättre lämpade och redan institutionaliserade till att lösa samma problematik. Från nationellt håll har även Sverige kritiserat avtalet för att sakna skarpa skrivningar kring utsläppsminskningar.   

I kompromissens namn gick EU till slut med på inrättandet av en fond och den ambitionsnivå som i övrigt blev slutresultatet för mötet, men med varnande ord från Frans Timmermans att överenskommelsen ej är tillräcklig. En annan diskussion handlade även om vilka länder som ska räknas som utvecklade, alltså vilka som ska bidra och vilka som kan få stöd från fonden. Kina och Saudiarabien har bland annat velat räkna sig själva som underutvecklade i det här avseendet, vilket har fått mycket kritik då de är två stora förorenare.   

Arbetsprogram för utsläppsminskningar   

Förhandlingarna kring den tidigare nämnda fonden tog ett stort fokus av mötet och i skymundan hamnade den parallella diskussionen kring hur vi når det långsiktiga målet om 1,5 grader enligt Parisavtalet. En återkommande agendapunkt på klimattoppmötena under året som gått har starkt präglades av det nuvarande geopolitiska läget och energikrisen som följt. Trots uppförsbacke lyckades länderna bekräfta avtalet på nytt med ett paket av beslut på hur det fortsatta arbetet för utsläppsminskningar ska se ut. Det var trötta representanter som till sist nådde en överenskommelse och efteråt har det diskuterats att det i texten obemärkt lyckats smyga sig in en formulering om att energikällor med ”låga utsläppsnivåer” ska vara en del av världens svar på tryckande värmeböljor och stigande havsnivåer, något som tolkas som en referens till naturgas.   

Frans Timmermans avslutande ord till delegaterna var ”imorgon börjar vi planeringen för COP28”, vilket beskriver den besvikelse många av deltagarna kände över uteblivandet av ambitiösa mål för att sänka utsläppen. Skapandet av en fond för skador och förluster ses däremot som en seger och konferensen kommer bli ihågkommen som mötet då klimatskador sattes på FN:s dagordning. Nästa FN:s klimatmöte, COP28, arrangeras den 30 november till den 12 december 2023 i Dubai, Förenade Arabemiraten.  

 / Elsa Josefsson, trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel.