I februari i år presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet (due diligence) för företag gällande hållbarhet. Syftet med förslaget är att främja ett hållbart och ansvarsfullt agerande från företagens sida i de globala värdekedjorna, och på så vis hindra negativa konsekvenser för mänskliga rättigheter och för miljöförstöringar, i form av exempelvis föroreningar och förlust av biologisk mångfald. Sverige och Stockholm har redan ett framgångsrikt arbete inom hållbarhet i stora delar av näringslivet och därför finns goda förutsättningar att det nya regelverket kan införas utan för mycket utmaningar.
EU:s ambitioner att skapa en mer hållbar ekonomi och hållbara värdekedjor synliggörs i mycket av europeiska unionens pågående arbete. Det görs dels genom initiativ som ämnar skapa mer hållbara produkter, dels genom batteriförordningen och taxonomin. I Europeiska kommissionens meddelande för den europeiska gröna given anges att hållbarhet ytterligare behöver införlivas inom ramen för företagsstyrning. Det beror på att många företag fokuserar på kortsiktiga finansiella resultat, snarare än långsiktig utveckling och hållbarhetsaspekter.
Förslaget till direktiv om tillbörlig aktsamhet (due diligence) och de nya reglerna kommer att gälla för företag i EU med fler än 500 anställda och en global omsättning om mer än 150 miljoner euro. Dessutom kommer företag som är verksamma i vissa särskilda risksektorer med fler än 250 anställda och en global omsättning om mer än 40 miljoner euro också omfattas. Till högrisksektorer räknas bland annat skogsbruket, jordbruket, gruvnäringen och textilbranschen in. Även vissa företag från länder utanför EU omfattas om de är verksamma och genererar omsättning i EU. De bolagsledningar som omfattas kommer ha en skyldighet att överse att företaget uppfyller sina skyldigheter i frågan.
De ungefär 13,000 företag som omfattas av det föreslagna regelverket blir skyldiga att kartlägga, stoppa, förebygga, mildra, samt att redovisa de negativa människorätts- och miljökonsekvenser. Det gäller för deras egen verksamhet, likväl som dotterbolags och underleverantörers verksamhet. Genom att öka företagens ansvarsskyldighet agerar EU i linje med näringslivets betydande roll i den europeiska ekonomins omställning i en mer hållbar riktning.
Mer specifikt innebär förslaget att företagen som omfattas måste:
Genom att det ställs krav på företagen att identifiera de negativa riskerna i sina verksamheter och värdekedjor kan direktivet även bidra till mer detaljerad information till investerare. På så vis kan direktivet hjälpa investerarna att tilldela kapital till ansvarstagande och hållbara företag och därmed fungera som ett komplement till taxonomiförordningen. Förhoppningen är dessutom att direktivet ska leda till att EU:s företag blir mer innovativa och får större attraktionskraft för hållbarhetsinriktade investerare och offentliga upphandlare. Till följd av ökad transparens i bolagens arbete möjliggörs det även för konsumenter att göra mer välgrundade val, liksom att större förtroende kan skapas gentemot de tjänster och produkter som erbjuds av näringslivet i Stockholmsregionen.
Små- och medelstora företag omfattas inte av de föreslagna reglerna, men kan trots det komma att beröras indirekt i egenskap av underleverantörer och kunder till stora företag. Vilket kan leda till att de därför behöver anpassa sina verksamheter. Av den anledningen innehåller förslaget stödåtgärder för små- och medelstora företag som indirekt kan påverkas, samt regler som skyddar företagen från överdrivna krav från stora företag.
Fördyrningar för enskilda företag kan också skapas på grund av de nya kraven för arbetssätt och produktkvalitet, vilket kan påverka företags marginaler negativt. Samtidigt medför det nya regelverket en möjlighet för jämn konkurrens och enhetliga spelregler inom hållbarhetsområdet. Det kan också gynna framgångsrika hållbara företag på den europeiska marknaden.
Framöver kommer respektive medlemsstat utse en nationell myndighet som ska ansvara för att se till att de nya reglerna följs, dock kan övervakningen utföras av redan befintlig nationell myndighet. På det viset kommer man undvika extra kostnader för regionala och lokala myndigheter. Vid bristande efterlevnad av direktivet ska den ansvariga myndigheten utmäta sanktioner, vilket bland annat kan ske i form av böter.
Läs mer om förslaget på Europeiska kommissionens sida med frågor och svar här.
/Emelie Månsson, Junior EU Policyhandläggare och Jonas Levin, trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel