När årets klimattoppmöte COP28 går av stapeln den 30 november – 12 december är det mycket som står på spel för att sätta tonen framåt kring hur världen ska tackla klimatförändringarna och vilka åtgärder som ska tas. Den första globala översynen av Parisavtalet ska genomföras, och på dagordningen står också det globala målet om klimatanpassning, implementeringen av arbetsprogrammet för begränsning av klimatförändringar, samt den stora knäckfrågan om finansiering. EU:s medlemsstater antog i oktober en förhandlingsposition inför COP28 och det blir Wopke Hoesktra, nytillträdd klimatkommissionär, som kommer att leda förhandlingarna för EU:s räkning.
EU:s position inför COP28
I medlemsstaternas förhandlingsposition, som antogs i mitten på oktober, vill man se en global utfasning av fossila bränslen utan utsläppsminskande åtgärder. Det innebär att det är möjligt att fortsätta använda kol, gas och olja om teknik för att minska eller fånga upp utsläppen som används. Fler medlemsstater såsom Danmark och Nederländerna argumenterade för att det skulle vara en total utfasning av fossila bränslen men lyckades inte få majoritet. Medlemsstaterna vill också se att förbrukningen av fossila bränslen når sin topp under det här årtiondet och att installerad kapacitet för förnybar energi tredubblas fram till 2030.
Medlemsstaterna antog även ett uppdaterat nationellt fastställt bidrag från EU och dess medlemsländer till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som innebär en minskning av utsläppen med 55% jämfört med 1990-års nivåer. De nationellt fastställda bidragen slår fast vilka insatser som ett land ska göra för att minska de nationella utsläppen och arbeta med klimatanpassning.
Den första globala översynen av Parisavtalet
Enligt Parisavtalet ska en global översynsprocess göras vart femte år för att bedöma hur väl världens länders arbete ligger i linje med att nå målet om att hålla den globala uppvärmningen väl under 2°C, samt sträva mot att begränsa den till 1,5°C. Översynen ska avslutas under COP28 och länderna ska då komma överens om nästa steg i det gemensamma arbetet. De politiska budskapen man enas om baserat på översynen kan sedan inkluderas i det övergripande beslutet som tas på COP28.
Översynen utvärderar minskningen av växthusgaser, införandet av klimatanpassningsåtgärder och huruvida finansiering för att hantera klimatförändringarna har säkrats. Översynen är den mest omfattande utvärderingen av globala klimatåtgärder och baseras både på dokument och samråd med olika aktörer såsom akademi, nationella regeringar, företag, städer och civilsamhället. En sammanfattande rapport av resultaten släpptes redan i september. Slutsatsen var att de nuvarande klimatåtgärderna inte är tillräckliga för att hålla uppvärmningen under 1,5°C, men att det inte är för sent om åtgärderna intensifieras och påskyndas framåt.
Arbete med att stärka klimatanpassning och begränsa klimatförändringarna
I Parisavtalet inrättades ett globalt mål om klimatanpassning för att stärka motståndskraften och minska sårbarheten för klimatförändringar. Under COP26 kom man överens om ett arbetsprogram med syfte att ta fram ett ramverk med mätmetoder, indikatorer och datakällor för att utvärdera framstegen mot att uppnå ett globalt anpassningsmål. Vad ramverket ska innehålla har man inte kunnat enas om än utan de diskussionerna kommer att fortsätta under COP28.
Under COP26 inrättades också ett arbetsprogram för att så snabbt som möjligt höja ambitionerna och implementera åtgärder för att begränsa klimatförändringarna genom att minska utsläppen. I praktiken handlar det om att utbyta erfarenheter, information och idéer om policy och finansiering. Programmet ska implementeras 2023–2026 och under 2023 låg fokus på att påskynda en rättvis energiomställning. Programmets fortsatta utveckling kommer också att diskuteras på COP28.
Finansiering av klimatåtgärder
En knäckfråga inför COP28 är fortfarande finansiering för det som kallas för förluster och skador orsakade av klimatförändringar (loss and damage). Under förra årets klimattoppmöte enades parterna om att upprätta en fond för förluster och skador. Vad man dock inte kom överens om var hur fonden ska utformas. Åsikterna går isär kring vilka länder som ska kunna ta del av fonden, vissa menar att endast utsatta utvecklingsländer och ö-stater ska vara stödberättigade medan andra tycker att även medelinkomstländer ska inkluderas. En annan fråga är var fonden ska ha sin bas. Ett förslag är Världsbanken, vilket har kritiserats av utvecklingsländer mot bakgrund av att det skulle underminera fondens oberoende. Ett sista förmöte för att försöka komma överens planeras nu i början av november, annars kommer förhandlingen att återupptas på COP28.
/Anna Tranberg, EU Policyhandläggare och Hedvig Pontén, trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel.
Bildkälla: Europeiska regionkommittén, se mer information här.