För att genomföra den gröna omställningen krävs arbetskraft med andra kompetenser och färdigheter än tidigare. EU-kommissionens så kallade kompetensagenda, som sträcker sig fram till 2025, syftar till att stärka nyckelkompetenser och säkerställa kompetent arbetskraft inom den moderna arbetsmarknaden. Det innefattar bland annat gröna kompetenser men också digitalisering.
Vad gör EU?
EU-kommissionen uppskattar att över 3,5 miljoner nya jobb kommer att skapas senast 2030 för att nå målet om att 45% av EU:s energi ska komma från förnybara källor. I solenergisektorn skulle antalet jobb behöva dubblas till 2030, till ungefär 1 miljon, för att nå målet som satts upp inom REPowerEU-planen om att installera 750 gigawatt solenergi.
På EU-nivå finns det idag ingen färdplan för hur man ska utbilda arbetskraft med kompetens att bygga vindturbiner, installera solpaneler, underhålla och bygga ut ett grönt vätgasnät eller energieffektivisera byggnader, vilket behövs för att genomföra den gröna omställningen. Däremot finns flera initiativ som går i rätt riktning.
EU:s kompetensagenda
Syftet med EU-kommissionens kompetensagenda är att stärka nyckelkompetenser och säkerställa att arbetskraften har den kompetens som behövs för arbetsmarknaden. Det handlar även om att livslångt lärande ska vara normen och en möjlighet för alla. Agendan innehåller åtgärder inom fyra områden:
i) säkerställa en kompetent arbetskraft som matchar arbetsmarknadens behov
II) verktyg för livslångt lärande
III) samverkan mellan olika intressenter kring kompetensförsörjning
IIII) investeringar i kompetens
Europauniversitet
Några konkreta exempel på åtgärder som genomförs är initiativet Europauniversitet, där universitet runt om i Europa samarbetar genom att skapa allianser och studenter kan göra sin utbildning på fler än ett universitet. Det finns flera allianser kopplade till den gröna omställningen, exempelvis UNIgreen and EU Green. Medlemsstaterna har också antagit så kallade rådslutsatser om yrkesutbildningar. där man bland annat enas om att arbeta för att yrkesutbildningar ska vara ett attraktivt val baserat på ett modernt och digitalt tillhandahållande av utbildning och kompetens.
Kompetenspakten
En annan del i kompetensagendan är kompetenspakten, som är ett initiativ som ska stödja offentliga och privata organisationer med up- och reskilling av ungefär 10 miljoner människor till 2025, med fokus på den gröna och digitala omställningen. Hittills har över 1500 organisationer anslutit sig till pakten, varav drygt 120 är aktiva i Sverige. EU-kommissionen bidrar med kunskap om up- och reskilling behov, rådgivning om vad det finns för finansiering för kompetenshöjande åtgärder inom EU och på nationell nivå, samt ett stort nätverk av likasinnade partners.
Som en del i kompetenspakten har ett antal storskaliga kompetenspartnerskap startats. Partnerskapet är ett sätt för aktörer inom en viss industri att samarbeta och investera i kompetens tillsammans. I mars 2023 lanserades partnerskapet för förnybar energi där man gått samman för att utbyta erfarenheter och data om kompetensbehov. Det startades också ett partnerskap om havsbaserad energi. Framöver förväntas partnerskap om energieffektivitet och digitalisering av energivärdekedjan startas upp.
EU-kommissionen arbetar därtill med att utveckla regionala kompetenspartnerskap. Det första lanserades i december 2022 i Lombardiet, Italien, där en del handlar om hållbart företagande. Ett andra drog i gång i början av februari 2023 med fokus på den gröna och digitala omställningen av den kemiska industrin. Partnerskapen får stöd från EU-kommissionen i form av nätverksmöjligheter, kunskapsverktyg och vägledning för att stärka kompetenspartnerskapet.
Gröna kompetenser i andra initiativ
I februari 2023 presenterade EU-kommissionen Industriplanen för den gröna given med mål att skala upp EU:s kapacitet att tillverka de tekniker och produkter som krävs för att nå klimatneutralitet till 2050. En av de fyra delarna i planen handlar om kompetens och bygger vidare på bland annat kompetensagendan och kompetenspakten, exempelvis specificeras att kompetenspartnerskap ska skapas för landbaserad förnybar energi, värmepumpar och energieffektivitet. Därutöver ska så kallade ”Net Zero Industry Academies” för att utveckla program för re- and up-skilling, vilka presenterades mer utförligt i lagstiftningsförslaget om netto-nollindustri (Net Zero Industry Act) som lades fram av EU-kommissionen i mars 2023.
Dessa netto-noll akademier kommer att fokusera på en netto-noll teknologi var och har som mål att utbilda 100 000 personer inom tre år från att de etableras. De kommer att utveckla program för lärande inom exempelvis solcells- och värmeteknik, råmaterial och teknik för förnybar vätgas som lärs ut av kvalitetskontrollerade lärare runt om i medlemsstaterna. Lagstiftningen innehåller också åtgärder för ett effektivt erkännande av meriter från akademierna, där de är likvärdiga med kvalifikationer som krävs för att kunna arbeta inom reglerade yrken.
Det nordiska perspektivet
Om man tittar på Norden ser bristen liknande ut som i EU. Nordiska Rådet publicerade i januari 2023 en vitbok om vikten av yrkesutbildningar då man i Norden kommer att förutspås ha en brist på cirka 350 000 yrkesutbildade anställda 2030. De siffrorna gäller i alla kategorier men inkluderar yrkesutbildningar kopplade till den gröna omställningen.
/Anna Tranberg, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel.