Luftföroreningar – nya EU-regler för att möta ett av våra största hälsohot

Environment, climate and energy | 05-04-2022

Luftföroreningar är vid sidan av klimatförändringar ett av de största miljöhoten mot människors hälsa. Eftersom ansvaret att kontrollera luftkvaliteten ligger på lokal nivå, är området av särskilt intresse för Stockholmsregionen och dess kommuner.

När Världshälsoorganisationen (WHO) presenterade sina nya riktlinjer angående luftkvalitet i september 2021, kunde de tydligt visa att även lägre koncentrationer av föroreningar än vad vi tidigare trott påverkar människors hälsa. Det finns alltså inte något lägre tak där vi inte påverkas av de föroreningar som finns i luften. De nya riktlinjerna innebär bland annat rekommendationer om fina partiklar där den årliga koncentrationen nu inte får överstiga 5 mikrogram per kubikmeter. Det är fem gånger mindre än EU:s nuvarande gränsvärden. Globalt sett bodde mer än 90 procent av världens befolkning under 2019 i områden där luftkvaliteteten inte levde upp till WHO:s riktlinjer innan de skärptes. I Europa finns liknande statistik, enligt Europeiska miljöbyråns luftkvalitérapport från 2021 utsätts majoriteten av Europas befolkning för luftföroreningar som ligger över WHO:s riktlinjer.

Luftkvalitet regleras på EU-nivå genom två direktiv; ett övergripande direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (2008/50/EC) och ett direktiv om specifika substanser såsom arsenik och kvicksilver (2004/107/EC). Luftkvalitet är också en del i EU:s handlingsplan om nollföroreningar, där målet är att minska förtida dödsfall på grund av luftföroreningar med mer än 55% till år 2030. Utvecklingen går åt rätt håll även om det finns mycket kvar att göra. Enligt Europeiska miljöbyråns statistik hade antalet förtida dödsfall minskat under 2019 med en tredjedel, jämfört med år 2005. Under hösten 2019 gjorde Europeiska kommissionen en översyn av luftkvalitet-direktiven, där slutsatsen var att lagstiftningen endast varit delvis effektiv och att den behövde förbättras. Bland annat lever inte de nuvarande standarderna upp till den senaste forskningens råd om luftkvalitet och behov finns av ytterligare harmonisering av övervakning, modellering, information och luftkvalitetsplaner.

Europeiska kommissionen arbetar just nu med att ta fram ett förslag som förväntas presenteras under andra halvan av 2022, där möjlighet fanns att svara på samråd och skicka in inspel till den 16 december 2021. Enligt Europeiska kommissionens underlag kommer uppdateringen att fokusera på tre områden: (i) att skärpa EU:s standarder för luftkvalité i linje med vetenskaplig kunskap och de senaste rekommendationerna från WHO (ii) att stärka det juridiska ramverket kopplat till direktivet när det gäller straffrättsliga och andra påföljder, inklusive offentlig information (iii) att ge bättre stöd till lokala myndigheter för att uppnå renare luft genom att stärka luftkvalitetsövervakning, modellering och planer.

Europeiska kommissionen förväntas framöver att titta på lösningar för att förbättra, förenkla och öka precisionen och samstämmigheten på de krav som ställs. Det kan bland annat innebära mer detaljerade regler kring antal och placering av mätställen och utökade krav att också bevaka farliga luftföroreningar och relevant hälsoinformation. Det inkluderar även information som just nu inte täcks, som enligt WHO:s rekommendation exempelvis är svartkol och ultrafina partiklar. Vidare lösningar gäller att möjliggöra bättre användning av modellering och utvärdering av luftkvalitet, samt justera minimikraven för luftkvalitetplaner.

/Anna Tranberg, EU Policy Officer på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel