1. Budgetens storlek:

Michels förslag landade på 1,074 miljarder euro, vilket är 26 miljarder mindre än kommissionens förslag från maj i år (1100 miljarder euro).

2. Medlemsstaternas rabatter:

I Michels förslag får de fem medlemsstater som i dag har rabatter behålla dessa. Det gäller Danmark (197 miljoner euro), Tyskland (3,67 miljarder euro) Nederländerna (1,576 miljarder euro), Österrike (237 miljoner euro) och Sverige (798 miljoner euro).

3. Återhämtningsfondens storlek:

Precis som i kommissionens förslag ligger återhämtningsfondens storlek på 750 miljarder euro. I skrivande stund (16/7) överväger Michel att föreslå att minska allokeringen av fonden till flera områden, med undantag för forskning och hälsa. Michel föreslår däremot att själva tidsperioden som medlemsstaterna ska kunna ta del av resurser från fonden minskar. Han föreslår även att rådet ska ha en större roll i godkännandet av medlemsstaternas återhämtningsplaner (de planer som medlemsstaterna måste lämna in till kommissionen för att få ta del av medel från återhämtningsfonden).

Nytt i Michels förslag är också att återbetalningen av lånen ska påbörjas 2026, två år tidigare än i kommissionens förslag. Michel föreslår också att de egna resurserna ska fokuseras på tre områden: en plastskatt, en koldioxidutjämningsmekanism och en digital skatt. Michel föreslår att plastskatten införs redan 2021.

4. Balansen mellan bidrag och lån:

Som i kommissionens förslag ligger storleken på återhämtningsfondens lån- och bidragsdel på 250 respektive 500 miljarder euro. På så sätt kan man undvika att öka medlemsstaternas belåning. Den stora andelen bidrag har dock fått kritik av ett fåtal länder, bland annat Sverige.

5. Faciliteten för återhämtning och resiliens:

Genom återhämtningsfonden ska resurser fördelas till de medlemsstater och sektorer som drabbats hårdast av krisen. Michel föreslår att 70 procent av resurserna avsätts till medlemsländerna mellan 2021 och 2022 (baserat på kommissionens fördelningsnyckel, som bygger på arbetslöshet under perioden 2015–2019, omvänd BNP per capita och befolkningsandel). Resterande 30 procent ska avsättas 2023 (fördelas enligt en ny fördelningsnyckel som Michel föreslår, som bygger på sammanräknad förlust i BNP under perioden 2020–2021, omvänd BNP per capita och befolkningsandel).

6. Styrning och konditionalitet

Den sjätte aspekten är uppdelad i tre mål som Michel anser är viktiga för EU.

• Medlemsstaterna ska ta fram nationella planer för återhämtnings och motståndskraft för perioden 2021–2023, som ska gå i linje med den europeiska terminen och dess landspecifika rekommendationer.

• 30 procent av medlemsstaternas investeringar ska fokusera på klimatrelaterade projekt. Michel höjer därmed kravet från 25 procent.
• Finansieringen ska villkoras av respekt för rättsstatsprincipen och europeiska värden, och dessa ska vara ett krav för finansiering. Det går dock att hävda att den här principen är försvagad i Michels förslag då man endast ger kommissionen möjlighet att föreslå finansiella påföljder som sedan måste godkännas av medlemsstaterna med kvalificerad majoritet. Ungerns Viktor Orbán gick senast den 13 juni ut med att det inte blir någon långtidsbudget om förhandlingarna omfattar rättsstatsprincipen, vilket visar hur infekterad frågan är.

Michels förslag uppgår till ett värde 26 miljarder mindre än kommissionens förslag, som presenterades den 27 maj 2020.

Vad är nytt och vad har tagits bort (siffrorna gäller endast långtidsbudgeten)?

• För att stötta medlemsstaterna i händelse av oförutsedda konsekvenser som följer av det brittiska utträdet ur unionen omfattar Michels förslag en beredskapsfond för brexit på 5 miljarder euro.
• Inga förändringar föreslås vad gäller jordbruksstödet (333 miljarder euro), sammanhållningsbudgeten (323 miljarder euro) eller den nya hälsobudgeten (7,7 miljarder euro).

• Budgeten för forskning och innovation reduceras från 80,9 miljarder till 75,9 miljarder euro.

• Det utvecklingsstöd som EU:s grannländer tar del av minskas från 75,5 miljarder till 70,8 miljarder euro.

• Transportbudgeten sjunker från 12,8 miljarder till 11,4 miljarder euro.

• Programmet Ett digitalt Europa minskas från 8,2 miljarder till 6,8 miljarder euro.

• Migrationsbudgenen minskas från 31,1 miljarder till 21,9 miljarder euro.

• Budgeten för ett gemensamt försvar minskas från 8 miljarder till 7 miljarder euro.

• Administration går ned med 1,5 miljarder och landar på 56 miljarder euro.

• Fonden för en rättvis omställning minskas med 2,5 miljarder jämfört med kommissionens förslag till 7,5 miljarder euro. Michel föreslår också att medlemsstaternas tillgång till fonden begränsas.
• Endast de medlemsstater som gått med på EU:s mål för klimatneutralitet till 2050 ska kunna få ut fullt stöd från fonden. Medlemsstater som inte sätter sådana mål kan endast ta del av 50 procent av den nationella allokeringen. Resterande resurser blir tillgängliga först efter att man stödjer EU:s mål.

Länk till EU-kommissionens förslag till återhämtningsplan, 27 maj 2020.
Pressmeddelande 10 juli – Michel presenterar förslag på budget och återhämtningsplan.