För att EU-samarbetet ska uppnå den digitala omställningen till 2030 krävs engagemang både på EU-nivå och nationell nivå. EU-kommissionen har därför bett medlemsstaterna att skicka in strategiska nationella färdplaner gällande ländernas digitaliseringskompetens. De nationella färdplanerna spelar en viktig roll i att identifiera hinder och möjligheter, samt för att förutse nationella utvecklingskurvor som kan ligga till grund för riktade satsningar.
De nationella färdplanernas roll
EU:s medlemsländer hade fram till den 9 oktober på sig att lämna in en nationell strategisk färdplan till EU-kommissionen gällande landets digitaliseringskompetens. Färdplanerna efterfrågades utifrån EU:s policyprogram “Det digitala decenniet: De digitala målen till 2030” som trädde i kraft i januari tidigare i år. Policyprogrammet ämnar intensifiera den digitala omställningen inom unionen och de nationella färdplanerna är en av pusselbitarna för omställningen.
Sveriges nationella färdplan
I april gav regeringen Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) i uppdrag att ta fram förslag till färdplan. DIGG:s förslag presenterades den 15 augusti och innehåller antagna, planerade och genomförda åtgärder för att nå de digitala målen till 2030, men även en aktuell lägesbeskrivning och beräknade utvecklingsmöjligheter. De nationella färdplanerna utgår från de digitala målen (även känt som EU:s digitala kompass) i policyprogrammet och sorteras under fyra områden: digitala infrastrukturer, digitala färdigheter, digitalisering av offentliga tjänster och digital omställning av företag.
Digitala färdigheter
DIGG:s analys visar att Sveriges befolkning kan klassificeras som en mogen digital befolkning då vi hamnar som femte bäst i EU gällande målet “digitala färdigheter”. Bland annat hamnar Finland och Danmark före Sverige. Däremot när det kommer till digital spetskompetens är Sverige i internationell jämförelse oöverträffad, med inget annat land i EU som har en större andel arbetskraft som jobbar i någon mån som IKT-specialist (informations- och kommunikationsteknik).
Digital infrastruktur
När det gäller “digitala infrastrukturer” har Sverige, enligt DIGG, jämförelsevis med andra EU-länder, en bra bredbandsinfrastruktur. Som stort och glesbefolkat land anses målet vara att hela befolkningen ska ha tillgång till mycket snabbt bredband till 2030, vilket kan ses som väldigt osannolikt. Om man i det avseendet jämför med andra EU-medlemsländer hamnar Sverige på en tiondeplats, efter bland annat Nederländerna, Danmark, Spanien och Bulgarien. Anledningen, menar DIGG, är den höga kostnaden för att nå ut till de sista hushållen. Det saknas ännu en tydlig strategi över hur Sverige ska uppnå det målet.
Digital omställning för företag
DIGG lyfter fram näringslivets digitalisering och digitala omställningen av företag som Sveriges starkaste område. Utifrån EU:s målsättning i det digitala decenniet hamnar Sverige på en tredjeplats och är bland de länder inom unionen som har högst andel företag som antingen har hög eller mycket hög digital intensitet. Trots en generell hög användning av digital teknik för svenska företag finns det förbättringspotential, framförallt inom användning av teknologier som till exempel AI. I färdplanen lyfts den regulatoriska osäkerheten gällande implementeringen av nya teknologier som ett hinder för näringslivet. Ett främjande av digitala färdigheter ökar också chansen för att gynna näringslivets digitalisering.
Digitalisering av offentliga tjänster
Avslutningsvis hamnar Sverige på niondeplats avseende digitala offentliga tjänster. Anledningen till att man inte ligger i framkant menar DIGG är att svensk offentlig förvaltning var tidig med att digitalisera sina tjänster, men att den gjordes av respektive kommun, region eller myndighet utan ett nära samarbete. Tjänster hänger därför sällan ihop mellan olika offentliga verksamheter och tjänster, då datasystemen saknar möjlighet till att kommunicera med varandra. DIGG bedömer i deras rapport att den enskilt viktigaste åtgärden för att förbättra offentliga tjänsters tillgänglighet är en tillgänglig och säker digital identitet.
Nästa steg
Den 9 oktober lämnade Sverige över sin nationella färdplan till EU-kommissionen. Framöver ska de nationella färdplanerna vartannat år justeras med stöd och samarbete med EU-kommissionen.
/Gabriel Carlin, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel