Nettonollindustriakten

Environment, climate and energy | 14-05-2024

I mitten av mars 2023 presenterade EU-kommissionen ett nytt förslag till en förordning inom ramen för den europeiska gröna givens industriplan; förordningen om nettonollindustri. Den syftar i korthet till att accelerera EU:s produktion av grön teknik genom att stötta utvecklingen av strategiska projekt, med hjälp av enklare tillgång till finansiering och snabbare tillståndsprocesser.

Ökad motståndskraft och global hållbar konkurrens

För att stärka Europas strategiska autonomi och öka dess konkurrenskraft har de lagstiftande EU-institutionerna nu arbetat fram en ny förordning om nettonollindustri som syftar till att bygga upp de europeiska värdekedjorna för ren energi. Användning och produktion av grön teknik är avgörande för att genomföra den gröna omställningen och nå målen om ren energi till år 2050 på global och europeisk nivå.

Förordningen om nettonollindustri, som är en grundpelare i den gröna indusriplanen, söker säkra EU:s energiresiliens och skapa bättre förutsättningar för investeringar i strategisk teknik. Vilket på lång sikt ska bidra till att accelerera omställningen till klimatneutralitet och skapa en motståndskraftig industriell bas med nettonollutsläpp i EU. Uppbyggandet av värdekedjorna är ett första steg i att öka EU:s industriella tillverkningskapacitet av de produkter, komponenter och den utrustning som krävs för tillverkningen av nettonollteknik.

Nettonollteknik

Förordningen skiljer mellan nettonollteknik och strategisk nettonollteknik, varav den senare kategorin täcker teknik av högre mognadsgrad som riktar sig specifikt mot utfasning av fossila bränslen till 2030. De strategiska nettonoll-projekten väljs ut efter tre kriterier: i) teknisk mognadsgrad, ii) bidrag till minskade koldioxidutsläpp och iii) bidrag till ökad konkurrenskraft och energisystemets motståndskraft. Förordningen upprättar även en förteckning över nettonollteknik som idag innehåller följande tekniker:  

  • Solcells- och solvärmeteknik   
  • Teknik för landbaserad och havsbaserad förnybar energi   
  • Batteri-/lagringsteknik   
  • Värmepumpar och geotermisk energiteknik   
  • Elektrolysanläggningar och bränsleceller   
  • Hållbar biogas- och biometanteknik   
  • Teknik för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS)   
  • Nätteknik    

En konkurrenskraftig europeisk nettonollindustribas 

Förordningen om nettonollindustri har varit politiskt känslig på EU-nivå och processen för att slutföra lagstiftningen har präglats av svåra tekniska förhandlingar och låsningar. Det belgiska ordförandeskapet i Ministerrådet lade tidigt i våras fram ett kompromissförslag som listade 18 nettonoll teknologier. Ett tiotal av teknologierna föll under den strategiska nettonoll projektkategorin som ger tillgång till snabbare tillståndsprocesser och enklare finansiering.  

Europaparlamentets utskott för industri, energi och forskningsfrågor godkände den 22 februari 2024 den föreslagna texten till akten vid första behandling. Lagstiftningstexten betonade vikten av att stötta investeringar i grön teknik, underlätta tillståndsprocesserna för strategiska projekt, upprättade en förteckning över nettonollteknik och föreslog mer gynnsamma regelverk för skapandet av regulatoriska sandlådor.  

Synergier med andra lagstiftningsinitiativ på EU-nivå  

Förordningen om nettonollteknik lades fram parallellt med förordningen om kritiska råvaror som presenterades av EU-kommissionen i 2022 inom ramen för den europeiska gröna givens industriplan från 2023. En industriplan som utvecklades under den pågående energikrisen kort efter att den så kallade “Inflation Reduction Act” antogs i USA:s kongress sommaren 2023.

Tidigt i 2024 presenterade EU- kommissionen en kommunikation om EU:s klimatmål för 2040, ett etappmål som i sin tur bygger på genomförandet av förordningen om nettonollteknik och dess målsättningar. Exempelvis som utökad vätgasproduktion och upprättandet av en europeisk vätgasbank. Tillsammans med elmarknadsreformen utgör lagstiftningsakterna grunden i den europeiska gröna givens industriplan, vilken kompletterar pågående arbete inom ramen för den europeiska gröna given samt REPowerEU-planen från 2022.  

Nästa steg 

Lagförslaget godkändes av Europaparlamentet torsdagen den 25 april 2024 och inväntar nu formellt antagande i Ministerrådet innan det träder i kraft 20 dagar efter publicering i EU:s officiella tidning. 

Läs mer 

Faktablad om Förordningen om nettonollindustri  

Sluttext Europaparlamentet Förordningen om nettonollindustri  

Frågor & Svar Förordningen om nettonollindustri

Faktablad om EU:s vätgasbank  

Faktablad om Förordningen om kritiska råvaror 

 

/Sarah Göbel, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel