Förstöring och föroreningar av mark är en av de främsta drivande krafterna bakom klimatkrisen och förlust av biologisk mångfald. Enligt EU-kommissionen är över 60% av unionens mark i dåligt skick och den håller på att försämras mer och mer och därför presenterades innan sommaren ett förslag om ny EU-lagstiftning för att skydda jord och mark.
Direktivet om övervakning av jordhälsa och resiliens
Fram tills nu har jord och mark inte omfattats av rättsligt skydd på EU-nivå så som exempelvis vatten och luft, men enligt en del i EU:s markstrategi för 2030 är målet att alla markekosystem ska vara i gott skick till 2050. Därför presenterade EU-kommissionen den 5 juli ett förslag till direktiv om övervakning av jordhälsa och resiliens. Den ursprungliga planen var en förordning men EU-kommissionen ändrade i slutskedet om till ett direktiv med mer flexibilitet, något som förmodligen beror på de politiska motsättningar som andra miljöförslag har skapat och då i synnerhet förordningen om restaurering av natur.
Övervakning och bedömning av jordhälsa
Med förslaget blir medlemsstaterna ålagda att inrätta så kallade markdistrikt där jordhälsan systematiskt ska övervakas. En defintion för god jordhälsa introduceras i förslaget; vilket innebär en jord som är i gott kemiskt, biologiskt och fysiskt skick och därmed kontinuerligt kan tillhandahålla ekosystemtjänster såsom livsmedelsproduktion.
I lagtexten specificeras vad som ska övervakas, provtagningspunkter, samt indikatorer för markexploatering och hårdgörning av mark. Den första provtagningen ska göras senast fyra år efter att efter att direktivet har trätt i kraft och nya provtagningar ska sedan göras vart femte år. Mätningarna av indikatorerna för markexploatering hårdgörning av mark ska uppdateras varje år.
EU-kommissionen ska även inom två år efter att direktivet har trätt i kraft upprätta en digital portal med data om jordhälsa som ska vara tillgänglig för allmänheten, samt inrätta ett frivilligt certifieringssystem för jordhälsa. Med det sistnämnda vill EU-kommissionen ge jordbrukare möjlighet till en kompletterande inkomstkälla, vilket ligger i linje med förslaget om certifieringsstandarder för upptag av koldioxid och kollagring som riktar sig till skogsägare.
Hållbar markförvaltning
Medlemsstaterna ska definiera och gradvis implementera metoder för hållbar markförvältning som respekterar de principer som EU-kommissionen listar i förslaget, såsom exempelvis minimera den fysiska markstörningen och använda sig av gödsel som är anpassat till växternas eller trädens behov. Medlemsstaterna ska säkerställa att markförvaltare, markägare och berörda myndigheter enkelt har tillgång till opartisk och oberoende rådgivning om hållbar markförvaltning och utbildningsaktiviteter.
Förorenade områden
Hur förorenade områden identifieras, undersöks och hanteras kommer att harmoniseras så att det blir lika i alla medlemsstater. Medborgarna ska involveras i processen exempelvis genom att bidra med information om potentiellt förorenade områden. Senast sju år efter att direktivet har trätt i kraft ska alla potentiellt förorenade områden i unionen vara identifierade och vara publicerade i ett offentligt register online. Här ligger Sverige redan långt fram med Länsstyrelsernas EBH-karta.
Vad händer nu?
Förslaget bereds just nu av Europaparlamentet och medlemsstaterna. När de tagit fram sina respektive positioner kan trepartssamtal inledas där de förhandlar fram en gemensam position. Därefter kan direktivet träda i kraft.
/Anna Tranberg, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel.