EU:s strategi för ekonomisk säkerhet 

Research and Innovation | 05-03-2024

Som ett svar på det förändrade geopolitiska säkerhetsläget samt teknologiska skiften som Europa och världen står inför lade EU-kommissionen fram EU:s strategi för ekonomisk säkerhet under sommaren 2023. I januari presenterade EU-kommissionen en uppföljning i form av ett åtgärdspaket med fem initiativ där delar är riktade mot forskning och innovation, vilka skulle kunna komma att ha effekter på Stockholmregionen som är en stark SciLife hub. 

Åtgärdspaketet 

Den 24 januari 2024 presenterade EU-kommissionen ett åtgärdspaket som ska stärka EU:s ekonomiska säkerhet. Initiativet är en uppföljning på EU:s strategi för ekonomisk säkerhet.

Åtgärdspaketet innehåller fem initiativ som omfattar:
1) att stärka granskningen av utländska investeringar,
2) att inrätta åtgärder för ökad europeisk samordning kring exportkontroll kopplat till produkter med dubbla användningsområden (civilt och försvarsrelaterat),
3) en kartläggning av potentiella risker med utgående investeringar inom ett begränsat antal tekniker,
4) att främja diskussioner för att stödja forskning och utveckling kopplad till teknik med potential för dubbla användningsområden,
5) rådsrekommendationer som syftar till förbättring av forskningssäkerheten i EU, under devisen “så öppen som möjligt, så stängd som nödvändigt” när det gäller internationellt forsknings- och innovationssamarbete. 

Nya rekommendationer för stärkandet av forskningssäkerhet 

Initiativet som berör forskning och innovation (FoI) är ett åtgärdsförslag där EU-kommissionen vill se bättre hantering av risker, som att minimera läckage av kritisk teknologi, otillbörlig påverkan och etiska och integritetskränkningar av tredjeland (nationer utanför EU). Förslaget innehåller råd om hur forskningsinstitutioner, finansiärer och medlemsstater bör stödja forskare i säkerhetsfrågor samt förbättra forskningssäkerheten i hela Europa. De syftar till att samordna medlemsstaterna och lösa ojämlikheterna i nationella tillvägagångssätt för forskningssäkerhet. Bland annat föreslås en ny Pan-europeisk organisation, införandet av nationella mekanismer för forskningssamarbeten, samt ett nytt europeiskt kompetenscentrum för forskningssäkerhet, finansierat av Horisont Europa budgeten.  

Initiativet visar på att EU-kommissionen anser att forskare och universitet behöver överväga internationella samarbeten på ett annorlunda sätt. Det gäller aktörer som kan medföra risk för informationsläckage, länder som är sanktionerade, har bristande rättsprinciper eller begränsad akademisk frihet. Rekommendationerna betonar vidare vikten av att beakta samarbeten med länder som kan innebära risker för läckage av essentiell information. EU-kommissionens initiativ framhäver akademisk frihet och institutionell autonomi och följer devisen “så öppen som möjligt, så stängd som nödvändigt”, vilket signalerar att universiteten och forskare förväntas anamma rekommendationerna för att i framtiden granska problematiska samarbeten. 

Dubbla användningsområden inom ramprogrammet  

Redan i diskussionerna inför Horisont Europa lyftes möjligheten att införa dubbla användningsområden i ramprogrammet, det vill säga att använda forskningsresultat i både civilt och militärt syfte. Medlemsländerna sade då nej men frågan har nu åter kommit upp på agendan i och med geopolitiska skiftningar och det globala säkerhetsläget. Främst handlar det ifall man ska ta bort det exklusiva fokuset på civil forskning för framtida ramprogram och inkorporera militär användning i valda delar eller om man ska behålla ramprogrammet som det ser ut idag (då det endast är till för civila ändamål). EU-kommissionen presenterar även ett tredje alternativ: att utveckla ett finansieringsinstrument för forskning och utveckling inom dubbla användningsområden. Försvarsforskning sker idag bland annat genom den europeiska försvarsfonden (EDF) och The Permanent Structured Cooperation (PESCO).  

EU-kommissionen vill även se över exportkontroll för produkter med dubbla användningsområden då man granskat den nuvarande förordningen “Regulation (EU) 2021/821” och påträffat flertalet brister. EU-kommissionen föreslår att införa enhetliga EU-kontroller av de produkter som i dag inte omfattas av de multilaterala exportkontrollssystemen. Man föreslår bland annat ett forum som ska främja gemensamma ståndpunkter mellan medlemsstaterna om exportkontroll eftersom man idag har separata regler och lagar kring detta. 

Reaktioner i systemet  

Överlag är den europeiska forskning- och innovationssektron positiva till initiativet om forskningssäkerhet. Man ser att en tydlig europeisk strategi och enighet i Europa kommer effektivisera och underlätta genomförandet, då universiteten inte skulle behöva ha flera olika krav att förhålla sig till. Aktörer har däremot lyft vikten av att initiativet inte får inskränka akademisk frihet och att man även bör reflektera över riskerna med begränsning av internationella samarbeten, och inte bara se internationella samarbeten som riskfyllda. 

När det gäller initiativet om dubbla användningsområden har funderingar och farhågor lyfts av tredjeland utifall att dubbla användningsområden förs in i ramprogrammet. Idag är nämligen associerade länder uteslutna från rymd- och cyberområden exempelvis och då finns det oro att dessa länder utesluts från fler utlysningar. Vidare finns det lärosäten i Europa med en fredsklausul, vilket skulle komplicera deltagande för dessa aktörer vid utlysningar med dubbla användningsområden.  

Framåtblick 

Paketet är hittills ett förslag som är framlagt av EU-kommissionen och det kräver godkännande av medlemsländerna. EU-kommissionen efterfrågar därför synpunkter på fyra samråd där två är specifikt fokuserade på FoI:  Teknologi med dubbla användningsområden och exportkontroll på produkter med dubbla användningsområden med deadline den 30 april. Därefter får vi se hur EU-kommissionen kommer utforma initiativen och hur det kommer påverka den europeiska forskning och innovationssektorn. Principiellt skulle det bli en stor förändring i nästkommande ramprogram (FP10) om dubbla användningsområdet skulle inkorporeras eftersom ramprogrammet har haft uttalad civil tillämpning sedan det först kom på 80-talet. 

/Felicia Simonsson, trainee och Sanna Sjöblom, Policy Officer hos Universitetsalliansen Stockholm trio.