Från linjär till cirkulär ekonomi 

EU:s mål är att unionen ska vara både klimatneutral och ha en cirkulär ekonomi till 2050. Konkret innebär cirkulär ekonomi att hantera råvaror på ett hållbart sätt och återvinna dem så mycket som möjligt och flera gånger om, vilket i slutändan skapar ett kretslopp. Konsumtionsmönstren som vi ser i dagens samhälle förespråkar att köpa nya varor i stället för att reparera dem. Det är exempelvis både snabbare och smidigare att beställa en ny mobil än att hitta en reparatör, bekosta processen, samt vänta på att reparationen är klar. Även om processen har blivit lättare att genomföra kostar det för närvarande ungefär 3 000 kronor att reparera en mobilskärm hos Apple vilket i stället skulle kunna användas för att köpa en nyare modell.  

Mer konkret, innehåller förslaget om rätten att reparera:  

• Under den lagstadgade garantitiden är säljarna alltid skyldiga att reparera varan om kostnaderna är lägre än att köpa en ny produkt, samt utifall reparationen faktiskt är möjlig.  
• Efter att garantitiden löpt ut ska reparationer vara enkla och möjliga. Exempelvis ska konsumenten alltid ha en möjlighet att kräva reparation när det är tekniskt möjligt.  
• Det ska finnas tillgänglig information gällande vilka varor tillverkarna själva måste reparera. 
• En online plattform kommer skapas som ska informera om reparatörer i närområdet, vilket ska möjliggöra för konsumenter att hitta reparatörer med attraktiva erbjudanden. 
• En europeisk kvalitetsstandard för reparationstjänster ska inrättas som säkerställer att konsumenten hittar reparatörer med en jämn kvalité, tillgång till produkter och kort reparationstid i hela EU.  
• Ett europeiskt formulär för reparationsinformation ska introduceras som ska utveckla insynen i producenternas villkor och prissättning.  

De produkter som omfattas i förslaget är tvättmaskiner, torktumlare, diskmaskiner, dammsugare, datalagring och elektroniska displayer som till exempel TV-apparater. Inom en snar framtid kommer även mobiler och surfplattor inkluderas. De specifika reparationskraven och tillgängligheten till reservdelar omfattas inte av rätten att reparera, utan faller istället under förordningen om ekodesign för hållbara produkter. 

Närliggande lagstiftning 

Utöver förslaget om rätten att reparera finns det två närliggande lagstiftningar som arbetar tillsammans för att nå det övergripande målet om cirkulära produkter. Den första är förordningen om ekodesign för hållbara produkter som fastställer prestanda- och informationskrav för nästan alla kategorier av fysiska varor som släpps ut på EU-marknaden, utom livsmedel. Det främjar produkters cirkularitet, energiprestanda och andra hållbarhetsaspekter av produkter. Den andra är direktivet om mer konsumentmakt i den gröna omställningen, vilket hjälper konsumenten med information så att köp kan beslutas utifrån fakta om hur det påverkar miljön. Den här lagstiftningen leder dock inte i sig till fler reparationer, varför förslaget om rätten att reparera ska främja reparationer både under och efter den lagstadgade garantitiden.    

Bidrar till klimat och ekonomi 

Enligt EU-kommissionens analys kommer lagstiftningen leda till färre slängda produkter vilket minskar utsläppen och sparar på råvaror som i stället kan användas till andra produkter. I siffror kommer utsläppen av växthusgaser minska med 18,5 miljoner ton växthusutsläpp. Utöver det tillkommer besparingar av resurser på 1,8 miljoner ton och avfall på 3 miljoner ton under 15 år.  

Den Europeiska miljöbyrån välkomnar att förslaget ska öka europeiska konsumenters medvetenhet gällande reparation. Samtidigt väcks farhågor att skyldigheten att reparera varor är begränsad till produkter som redan är föremål för reparationskrav. Likaså att lagstiftningen lätt kan kringgås, särskilt eftersom skyldigheten att reparera endast är begränsad till nuvarande reparationskrav och ändrar lite på nuvarande status quo.  

Ur ett ekonomiskt perspektiv har EU-kommissionen beräknat att förslaget kommer innebära besparingar för konsumenter på 17,6 miljarder euro och för producenter på 15,6 miljarder euro, uträknat på en 15 års period. Dock kommer företagen minska försäljningen vilket kommer minska dess intäkter. I EU-kommissionens konsekvensbedömning instämmer intressenter i den övergripande problembeskrivningen, gällande att reparationer bör främjas och öka. Dock kritiserar exempelvis miljö- och konsumentorganisationer att lagstiftningen inte ställer hårdare krav på reparationer, vilket de anser kommer leda till ett begränsat antal reparationer och klimatnytta. Samtidigt uttrycker EU-medborgare, medlemsstater, företag och myndigheter en generellt positiv bild eftersom lagförslaget förbättrar den nuvarande reparationsmarkanden vilket kommer gynna konsumenter och företag.  

Framåt 

EU-kommissionens förslag kommer nu att behandlas av Europaparlamentet och medlemsstaterna.  En majoritet av Europaparlamentet är positiva till EU-kommissionens förslag och vill arbeta konstruktivt för att anta förslaget före Europaparlamentsvalet 2024. Medlemsländernas har ännu inte diskuterat förslaget. 

/Anna Tranberg, EU Policyhandläggare och Mikael Eliasson, trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel