Vill du få en snabb överblick och bli uppdaterad om vad som händer i EU-politiken? Här presenteras korta nyheter, alltifrån digitalisering,5G-utveckling och fibernät till miljö-klimat, energi och mycket mer.

 

 

Ingen uppgörelse i EU:s budgetförhandlingar 

Ingen uppgörelse mellan EU:s stats-och regeringschefer när EU:s budgetram för 2021-2027 förhandlades den 20 februari 2020. Mer om aktuella frågor i förhandlingar kan du läsa i nästa avsnitt aktuellt i EU-politiken

 

EU:kommissionen förbereder en koldioxidskatt
EU-kommissionen förbereder en koldioxidskatt inför nästa år i syfte att förhindra koldioxidläckage och förbättra miljön. För att förhindra framtida konflikter mellan EU och dess handelspartners meddelade EU-kommissionens energichef, Ditte Juul-Jørgensen, i veckan att EU kommer att samråda med USA och andra handelspartner innan de går vidare med planer på att införa en koldioxidskatt. EU-kommissionens energichef meddelade även att ett sådant förslag kommer att utformas i enlighet med WTO:s icke-diskrimineringsdirektiv, och menade att målet med en koldioxidskatt är att förbättra miljön och minska utsläppen, inte att skydda den inhemska marknaden.   
 
Fakta koldioxidläckage
Läckage uppstår när en tillverkare flyttar verksamheten för att undvika kostsamma klimatbestämmelser. Detta leder i sin tur till en snedvriden konkurrens där företag och industrier i länder med låga klimatåtagande får en fördel gentemot de som verkar i länder med hårda utsläppskrav. Det är mot denna bakgrund som det pågår diskussioner om att införa klimatåtgärder vid gränsen.

Nya inkomstkällor för EU
I de pågående budgetförhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 har EU-kommissionen förslagit två nya inkomstkällor till EU. Dels medlemsländernas inkomster från EU:s: utsläppshandelssystem, dels inkomster från en framtida plastavgift. Den sistnämnda är den enda nya inkomstkällan för den sjuåriga budgeten som har fått allmänt stöd från länderna. EU-ledarna har emellertid ännu inte nått en överenskommelse om budgeten för 2021–2027, vilket innebär att detaljerna kan komma att ändras. Mer om plastavgiften kan du läsa i nästa avsnitt aktuellt i EU-politiken.

EU:s industristrategi ska förena en konkurrenskraftig region med en grön omställning 
Inför den kommande industristrategi som presenteras den 10 mars träffas medlemsländernas industriministrar och EU-kommissionen för att diskutera hur EU kan behålla en stark konkurrenskraftig union och samtidigt övergå till en grönare ekonomi. Det kroatiska EU-ordförandeskapet har argumenterat att den dramatiska minskningen av inhemska utsläpp kommer att utsätta EU-industrin för billigare och smutsigare import om inte skyddsåtgärder vidtas. Även om övergången till en hållbar och grön ekonomi kan skapa möjligheter till globala marknader för lågutsläppsteknologi, hållbara produkter och tjänster, delar inte andra länder denna ambitionen. Därför finns det risk för koldioxidläckage. 

Uppdaterat utkast till ny handlingsplan för cirkulär ekonomi

Enligt uppgift har det läckt ett uppdaterat utkast till ny handlingsplan för cirkulär ekonomi. De stora skillnaderna från en tidigare version är framförallt att det finns högre ambitioner om mål för avfallsminskning och skärpta regler för ett effektivt cirkulationssystem inom elektronik. 

 

 

 

Budgetprocessen är alltid en utdragen historia med en tydligt utstakad dramaturgi kring förhandlingarna. Denna gång är förhandlingsknuten extra hårt slagen eftersom Brexit-processen inte bara minskade antalet medlemsländer utan också storleken på den gemensamma budgeten på ungefär 100 miljarder kronor per år (räknat i netto). I kölvattnet av britternas utträde har det också lyfts frågor om vad som är nästa steg för EU och vilka politiska prioriteringar och eftergifter som nu är nödvändiga.Innan budgeten kan fastställas är det framförallt fyra knutar som behöver lösas upp för att medlemsländerna ska kunna komma överens.

Den första knuten att lösa och den absolut största frågan under EU:s budgetförhandlingar handlar om hur mycket medlemsländernas ska betala i avgift för att finansiera EU:s verksamhet.  Sverige är utav uppfattningen att hålla en stram budgetlinje och gör gällande att det är dags att mätta mun efter matsäck efter att Storbritannien lämnat ett budgethål efter sig. Tillsammans med Österrike, Danmark och Nederländerna ingår Sverige i en koalition under namnet de sparsamma medlemmarna och driver att budgeten ska hållas under 1,0 procent av Bruttonationalinkomst (BNI).De bud som ligger på bordet överstiger emellertid koalitionens förslag. EU-kommissionen föreslår en avgift på 1,11 procent av BNI och Charles Michel, Europeiska rådets ordförande, som leder budgetförhandlingarna har inkommit med ett kompromissförslag om 1,074 procent av BNI. Sverige motsätter sig förslagen och understryker att en ökning i enlighet med Charles Michels förslag skulle leda till att Sveriges avgift stiger med ca 14 miljarder kronor. Oacceptabelt, menar EU-minister Hans Dahlgren (S) och förkastar denna ökning som en ”alldeles för hög nivå”.
 
Den andra knuten att lösa är hur utgifterna ska fördelas mellan de stora posterna i budgeten; jordbruksstödet och sammanhållningspolitiken samt de så kallade ”moderna områdena”; forskning, innovation, försvar, migration och studentutbyte. De fyra sparsamma vill se en större satsning på de moderna områdena. De länder som är mer beroende av EU-finansiering vill att den större delen av EU:s medel ska gå till de mer traditionella områdena jordbruk och sammanhållningspolitik. Förslaget från Charles Michel är att skära ner med 12 respektive 14 procent i sammanhållnings – och jordbruksutgifterna, jämfört med nivåerna i den nuvarande budgeten. Vilket har mött stor kritik från flera medlemsländer.

De tredje och fjärde knutarna som måste lösas upp innan medlemsländerna kan komma överens handlar dels om EU-rabatten, dels om respekt för rättsstatsprincipen. När det gäller EU-rabatten har länder som betalat in mer i budgeten än var de fått tillbaka en rabatt på deras medlemsavgift, däribland Sverige. Detta har blivit en stor tvistefråga där EU-kommissionen vill att rabatterna ska fasas ut, vilket mött motstånd från de medlemsländer som tagit del av rabatten. Frågan verkar dock delvis löst, frågan om hur stor rabatten kommer att bli kvarstår dock.När det gäller rättsstatsprincipen har de lyfts krav om att ett system ska införas där utbetalning av EU-stöd ska kopplas i respekt för principen. Detta mot bakgrunden till en oroande utvecklingen i vissa medlemsländer.

Svenska regioner splittrade

Åsikterna i Sverige går isär gällande EU:s prioriteringar framöver. I norra Sverige poängteras vikten av sammanhållningspolitiken för satsningar på regionala innovationssystem, besöksnäringen och ny transportinfrastruktur. Att skära ned på sammanhållnings- och jordbrukspolitik bedöms vara kontraproduktivt eftersom det är just med medel allokerade under dessa områden som man idag satsar på modernisering och en hållbar omställning. 
 
Resonemangen har resulterat i att fyra svenska regioner – Gotland, Norrbotten, Jämtland/Härjedalen och Västerbotten – tillsammans med regioner i andra budgetrestriktiva EU-länder, har skrivit under ett dokument inom ramen för organisationen CPMR med kritik mot de föreslagna nedskärningarna i sammanhållningspolitiken.Stockholmsregionen valde dock att inte skriva under dokumentet, med motivationen att EU:s budgetförfarande är en nationell angelägenhet och är av uppfattningen att det är fel att diskutera sammanhållningspolitiken i ett vakuum utan att ta hänsyn till ett bredare perspektiv i budgetförhandlingarna.

 

Vägen framåt

Förra veckans toppmöte bröt samman efter att förhandlingarna hade pågått i 30 timmar. Händelseförloppet gick som förväntat och regeringscheferna åkte hem utan att ha slutit ett avtal. Rapporter från mötet ger en bild av ett låst förhandlingsläge där medlemsländerna ännu inte är redo att visa kompromissvilja. Debatterna kretsar också till stor del kring just struktur- och jordbrukspolitiken där Sverige står tillsammans med andra budgetrestriktiva medlemsländer på ena sidan och mer budgetpositiva länder som Frankrike och Polen, på andra sidan.  Statscheferna kommer nu behöva mötas igen, dock först efter att Charles Michel har presenterat ett nytt kompromissförslag. Det är i skrivande stund oklart när detta kan ske. 

För Stockholmsregionens del ligger den svenska regeringens prioritering i EU-budgeten väl i linje med våra prioriterade områden, miljö och klimat, samt de mer moderna områdena såsom forskning och innovation. En av de största framtida utmaningarna för EU är att bibehålla hög global konkurrenskraft och samtidigt ställa om till en grönare ekonomi. Det blir därför viktigt att EU-finansiering ger ett tydligt mervärde och ett sådant område är just forskning och innovation. Stockholm är idag ett forskningscentrum och arbetar intensivt med miljö-och klimatfrågor.

Ett EU med fokus på innovation och forskning skulle kunna leda till höjda ambitionsnivåer i regionen och skapa konkurrenskraftiga marknader med grönt fokus. Stockholm är redan långt framme i dessa områden, men vi kan komma längre. Rätt fokus från EU kan bidra till ett dynamiskt innovationsklimat, inte bara för Stockholm utan för hela Europa.

Plastavgift eller plastskatt?

EU-kommissionens förslag om att införa en avgift på icke återvunnen plast vinner ökat stöd hos medlemsländerna. Men vad innebär egentligen en plastavgift? Varför ska den införas och vad ska Sverige betala? Kommer plastavgiften, som många menar är en förklädd skatt, innebära att EU utökar sin makt? Vi reder ut plastfrågan!

I de budgetförhandlingar som nu pågår har EU-kommissionen lagt fram förslag om att EU ska kunna ta ut en avgift på icke återvunnen plast. Det skulle innebära att varje medlemsland skulle betala 80 cent (ca 8 kr) per icke-återvunnet kilo plast. (Detta ska ej förväxlas med Sveriges skatt på platspåsar som införs i år).

I EU-kommissionens ursprungliga uppskattning skulle skatten generera 6,6 miljarder € per år till EU:s budget. Enligt uppgift har dock Europeiska rådets ordförande, Charles Michel, föreslagit att länder med en bruttonationalinkomst per capita under EU-genomsnittet skulle vara berättigade till en rabatt. Det skulle innebära ett minskat belopp på cirka 700 miljoner euro per år, där Italien, Spanien och Polen gynnas mest av rabatten.

Spaning och reflektion: Kan plastavgiften orsaka en legitimitetskris för EU?
EU har idag ingen beskattningsrätt, utan varje enskilt medlemsland ansvarar för sin ekonomiska politik. Det finns dock tendenser som pekar på att EU är på väg, om än med små steg, att införa någon form av beskattningsrätt. Bland annat diskuteras en koldioxidskatt, digitalskatt och nu är även en plastavgift. Är detta ett sätt att minska inflytandet för medlemsländerna? Eller är det ett sätt att reagera på en snedvriden konkurrens, orättvisa skattesystem och klimatkrisen?

Kritiker anser att förslaget egentligen handlar om en förklädd skatt. De anser att EU-kommissionen valt att kommunicera förslaget som en avgift, eftersom skattefrågor är medlemsländernas kompetens, och därigenom skapa legitimitet för avgiften.

Vad skulle egentligen kostnaden bli för Sverige? I praktiken är plastavgiften ett sätt att räkna ut en rabatt på den generella EU-avgiften. Desto mer plast ett medlemsland återvinner ju mindre kommer inbetalning till EU:s budget att vara (enkelt uttryckt). Sveriges avgift kommer därför att sänkas eftersom vi återvinner väldigt mycket plast. Samtidigt skulle initiativ även generera miljövinster. Inte minst då länder som är sämre på att återvinna plast skulle få starka incitament för att höja sina klimatåtagande.

Plastavgiften höjer miljöambitionerna och ökar kraven på de europeiska länder som ligger efter med miljö-och klimatarbetet. Det rätt och riktigt. Samtidigt sker detta på bekostnad av något annat, medlemsstaternas självbestämmande.

Merparten av de svenska politiska partierna har uttryckt tydliga åsikter om att EU inte ska utöka sina maktbefogenheter och vikten av att medlemsländerna får behålla sin suveränitet, det kommer därför att bli väldigt intressant att följa diskussionerna kring plastavgiften och hur de olika svenska partierna kommer att positionera sig. Det är ett svårt ställningstagande när två principer ställs emot varandra, att slå vakt om självbestämmanderätten och den andra att bibehålla en låg medlemsavgift och minska plastmängden i miljön.

Kan en plastavgift orsaka en legitimitetskris för EU? Antagligen inte. Men med Brexit färskt i minnet, borde förslag som leder till mer befogenhet till EU tas med mer försiktighet för att inte äventyra unionens legitimitet? Å andra sidan, står omvärlden inför en omfattande klimatkris. Mer behöver göras. 

 

 

Rapportering om EU:s budget med Jan Koopman, generaldirektör för EU-kommissionens DG-BUDG
Tobias deltog på ett evenemang hos tankesmedjan EPC där Gert Jan Koopman, generaldirektör för EU-kommissionens DG-BUDG deltog och redogjorde för vad som sagts under toppmötet 20-21 februari. Koppman berättade att även om EU:s stats- och regeringschefer skulle nå en överenskommelse om långtidsbudgeten vid nästa toppmöte är risken för förseningar inom EU-program stor. Utan överenskommelse riskerar även finansiering från vissa program, bland annat sammanhållningsfonden och Erasmus, att utebli från och med 2021.

Avrapportering om toppmötet med Sveriges EU-ambassadör Lars Danielsson
Tobias och Jennie deltog i ett möte med Sveriges ambassadör Lars Danielsson för att diskutera budgetförhandlingarna och Sveriges position. Det framfördes bland annat att det ser ut som att Sverige får behålla EU-rabatten och att en överenskommelse spås nå under våren. 

Möte med EU-kommissionären för sammanhållningspolitiken 
Arvid och Tobias deltog på ett möte mellan Brysselbaserade region- och stadskontor och kommissionären Elisa Ferreira som ansvarar för EU:s sammanhållningspolitik. Ferreira uppmanade deltagarna på mötet att be sina regeringar att hålla en sammanhållningsvänlig-linje under budgetförhandlingarna. Detta för att möjliggöra regional utveckling och omställning till en hållbar ekonomi. Hon lyfte också hur städer ofta är i framkant av klimatarbetet och därför borde få ökat stöd genom bland annat strukturfonderna.     

 

 

Stockholms EU-kontor

Måndagen den 2 mars 
Möte om skogsstrategin 
Sofia och Arvid deltar i ett möte med andra svenska stads- och regionkontor. Kontoren ska träffa Dan Burgar Kuzelicki från EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruksfrågor. Syftet med mötet är att få tidig information om den skogsstrategi som EU-kommissionen har aviserat till slutet av 2020.

Tisdagen den 3 mars
Future of Transport
Arvid kommer att delta i den årliga konferensen om Future of Transport

Cohesion Core Group meeting 
Tobias kommer att delta i Cohesion Core Group meeting 
 
Onsdag den 4 mars 
European Climate Pact Citizens’ Dialogue 
Katarina Luhr, Miljö- och klimatborgarråd (MP) ska delta i European Climate Pact Citizens’ Dialogue. Frans Timmermans ska med avstamp i klimatpakten, hålla en offentlig konsultation för att låta invånare och nyckelaktörer komma med inspel till den europeiska gröna given. Under eventet ska det också avsättas tid till en öppen dialog där lokala och regionala aktörer ska ges möjlighet att föra fram sina erfarenheter i klimatarbetet. Från EU-kontoret kommer Arvid att delta. 

Torsdagen den 5 mars
EU-kommissionens presentation av landrapporter 
EU-kontoret kommer att följa online-sändningen från EU-kommissionens representation i Stockholm angående de nya landrapporterna som presenterades häromdagen.

Diskussion om långtidsbudgeten
Tobias deltar på ett möte med regioner från Nederländerna, Österrike, Danmark, Finland och Tyskland för att diskutera budgetförhandlingarna.

EU:s digitaliseringspolitik med STORSTHLM:s Digitaliseringsnätverk
Sofia och Per deltar på ett av Digitaliseringsnätverkets regelbundna möten för att bl.a. diskutera nya initiativ från EU-kommissionen kring digitaliseringspolitik.
 
Fredagen den 6 mars
Avrapportering från Konkurrenskraftsrådet
Jennie kommer att lyssna på en avrapportering från Konkurrenskraftsrådet som hålls den 27-28 februari. EU-kommissionens industristrategi och meddelanden kring den inre marknad som presenteras den 4 mars kommer även att diskuteras.