Newsletter | 30-10-2019

"På EU-agendan" är nyhetsbrevet för dig som vill hålla dig uppdaterad, följa med i vårt arbete och lära dig mer om EU-politik. Nyhetsbrevet tar nu lite sommarpaus och vi kommer åter i september för att fortsätta uppdatera er om senaste nytt, bjuda på reflektioner och spaningar, så att du enkelt kan hänga med i vad som händer.

Lite förseningar – men snart börjar det äntligen!

Trots att Brexitdimman ännu inte lättat, att startdatumet för nya kommissionen flyttats fram från nästa vecka till 1 december och budgetförhandlingarna för EU:s nästa långtidsbudget drar ut på tiden, så börjar EU-arbetet snart igen!

Det är visserligen lite osäkert om Rumäniens kollapsade regering kan få fram ett nytt namn att ersätta den tidigare av parlamentet icke godkända kandidaten, men oavsett kommer vi i Europa snart fortsätta arbete mot, som Ursula von der Leyen uttrycker det, ”övergången till en frisk planet och en ny digital värld. Men detta är endast möjligt genom att föra samman människor och uppgradera vår unika sociala marknadsekonomi så att den passar dagens nya ambitioner.”

Det är ett arbete som inte kan vänta och Europa kan förhoppningsvis visa vägen till fortsatt hållbar tillväxt. Självklart ska Sverige och Stockholmsregionen bidra i detta arbete. Som EU:s för närvarande mest konkurrenskraftiga region med stabil tillväxt och samtidigt minskade utsläpp, har Stockholmsregionen intressanta erfarenheter att dela med sig av och en viktig roll att spela.

EU-kommissionen har aviserat ett antal åtgärder för mandatperioden 2019–2024 som bland annat syftar till att undanröja hinder på den inre marknaden och skapa möjligheter för aktörer att dra nytta av utvecklingen. Den inre marknaden ska stärkas och digitala möjligheter ska nyttjas till fullo.

Utsläppen från transportsektorn ska minska och klimatarbetet ska växlas upp. Hinder för innovation ska undanröjas och sammantaget ska EU:s konkurrenskraft öka på den globala marknaden. Beroende på hur åtgärderna utformas kan Stockholms utveckling antingen gynnas eller missgynnas. Därför vill och bör vi också delta i politikutvecklingen.

Med en gemensam agenda och en samlad röst från regionens aktörer ökar våra chanser att få genomslag. Vi på Stockholms Brysselkontor tänker fortsätta jobba för att synliggöra Stockholm på EU-arenan och vara en mötesplats i Bryssel för Stockholmsaktörer. Vi är redo för en ny mandatperiod!

Trevlig läsning!
Per

 

Ursula von der Leyen utsågs i somras till EU-kommissionens nya ordförande. Hon är en konservativ tysk politiker som senast kommer från posten som försvarsminister i Merkels regering. Efter att medlemsländerna under sommaren nominerat sina respektive kommissionärskandidater presenterade von der Leyen sitt förslag på ny kommission i början av hösten. Därefter har det varit lite av en berg- och dalbana och nu har tidsplanen för kommissionens tillträde skjutits fram en månad, från den 1 november till den 1 december.

Något som väckte stor debatt i von der Leyens förslag till ny EU-kommission har varit en ny kommissionärspost med titeln Försvara den europeiska livsstilen. Vad betyder egentligen en europeisk livsstil? Och vad innebär egentligen en sådan post? Många menar att det är mer av symbolpolitik än något annat. Frågan är vad det symboliserar? Vid planeringen av sin nya kommission sa von der Leyen att hon vill se ett ambitiösare Europa när det gäller att skydda medborgare och värderingar och hon exemplifierade det med att värna rättsstatens principer, att stå upp för rättvisa och gemensamma värderingar. Men när hon sedan presenterade sitt förslag fanns inte längre rättsstatens principer med i portföljen. Ursula von der Leyen har fortsatt försvara sitt förslag och vi ser inga tecken på att hon, som flera av kritikerna föreslår, skulle byta namn på portföljen.

Det har inte bara stormat kring förslaget kring portföljer. För att en ny EU-kommission ska kunna tillträda krävs ett godkännande från Europaparlamentet. Samtliga kommissionärskandidater frågas ut av parlamentets olika utskott och parlamentet kan godkänna direkt, avvakta godkännande och begära in tydligare svar eller inte godkänna. Det har både varit ett politiskt spel och en maktkamp. De politiska grupperna håller oftast sina egna kandidater om ryggen och går hårdare ut mot kandidater som tillhör andra grupper. Det är också ett sätt för Europaparlamentet att visa sin makt inför att en ny EU-kommission ska skapas.

Parlamentet har efter sina utfrågningar underkänt tre kandidater; Ungerns, Rumäniens och Frankrikes. Därför har nu den nya EU-kommissionens tillträde också skjutits fram en månad, från 1 november till 1 december. Parlamentet har bett om att snabbt få förslag på tre nya kommissionärskandidater så att processen kan fortgå.Frankrikes kommissionär som inte blev godkänd av parlamentet skulle haft ansvar för inre marknad, industri och försvar. Inte en helt oviktig post med andra ord. Nyligen presenterade Frankrike en ny kandidat, Thierry Breton, f.d finansminister och nuvarande chef för franska IT-jätten Atos. Ungern var snabba med att nominera landets EU-ambassadör Olivér Várhelyi som ny kandidat. Vi har dock ännu inte hört något från Rumänien, som är mitt i en regeringskris. Nu är de sist ut bland medlemsländerna att nominera sin kandidat till den nya EU-kommissionen och klockan tickar. Utfrågningarna i parlamentet har för många varit tuffa. Vår svenska kommissionär Ylva Johansson, som ska ansvara för migration och inre säkerhet, blev exempelvis inte godkänd direkt utan fick uppmaning att inkomma med skriftliga svar på ett antal frågor. Därefter fick hon grönt ljus. Frans Timmermans, Margrethe Vestager och Valdis Dombrovskis – alla tre föreslagna verkställande vice ordförande (Executive vice presidents) i von der Leyens kommission seglade dock, inte helt oväntat, säkert genom sina utfrågningar. En vinst för von der Leyen.

Von der Leyen har också begärt att Storbritannien ska nominera en kandidat med anledning av att EU har godkänt förlängning av Brexit till den 31 januari 2020. Johnsons svar på von der Leyens begäran är “under inga omständigheter”. Det innebär att EU-kommissionen kan starta ett så kallat överträdelseförfarande. Frågan är om man är beredd att gå in i en sådan strid? Troligen inte.

 

Den 7 oktober utsågs Stockholmsregionen till Europas mest konkurrenskraftiga region och hamnar på första plats framför regioner som London och Utrecht. Även danska Hovedstaden och finska Helsinki-Uusimaa återfinns på topp 10 men först på plats 6 respektive 10. Irene Svenonius, finansregionråd, deltog i veckan på eventet Launching the 2019 Regional Competitiveness Index i Bryssel för att ta emot utmärkelsen och berätta om Region Stockholms framgångsrecept.- Jag är stolt över att Region Stockholm rankas som nr 1 i Europa. Vi petar ner London från förstaplatsen och klättrar från fjärdeplats 2016 dessutom. Detta är ett kvitto på det hårda arbete som vi gör för att vara en attraktiv och hållbar storstadsregion för både invånare och företag. Detta är en kvalitetsstämpel som kan bidra till att locka fler utländska företag och investeringar till regionen och Sverige, säger finansregionrådet Irene Svenonius (M). (från ett Pressmeddelande från Moderaterna i Region Stockholm)

Topp 10 listan:
1. Stockholm
2. London, UK
3. Utrecht, NL
4. Berkshire, UK
5. Surrey, UK
6. Hovedstaden, DK
7. Luxembourg, LU
8. Oberbayern, DE
9. Flevoland & Noord-Holland, NL
10. Helsinki-Uusimaa, FI

 

Den årliga konferensen European Week of Regions and Cities samlar över 9000 deltagare, 1000 talare och 300 evenemang. Förutom att bevaka veckan deltog Stockholm i år på ett antal sessioner och var med och arrangerade evenemang. Exempelvis arrangerade Stockholms Brysselkontor tillsammans med vårt nätverk för europeiska huvudstadsregioner eventet; Climate and Environmental Protection in Capital Cities and Regions: What´s next? Malin Fijen Pacsay (Mp) från Region Stockholm deltog i panelen tillsammans med bl.a EU-kommissionen, Helsingfors och Berlin. Stockholm har som ambition att vara ledande i det globala klimat- och miljöarbetet och Malin fick möjlighet att presenterade Stockholmsregionens klimatstrategi och hur man arbetar för hållbar tillväxt. Stockholm nämns ofta som gott exempel när det gäller att skapa tillväxt och samtidigt minska sina utsläpp.

Innovation och smarta städer är ett ämne som engagerar. Stockholms stad ingår i ett projekt kallat GrowSmarter, vilket finansieras inom ramen för EU:s forsknings och innovationsprogram. Projektet syftar bland annat till att förbättra livskvaliteten för europeiska medborgare genom bättre rörlighet, bostäder och högre kvalitet på infrastruktur i städer, samtidigt som medborgarnas ekonomi förbättras genom att sänka energikostnaderna och skapa fler jobb. Som ett sätt att visa på erfarenheter och lärdomar, smarta idéer och lösningar, arrangerade Stockholm tillsammans med sina partners i projektet, evenemanget From dream to reality; sharing experiences from leading European Smart Cities.

 

17–18 oktober var EU-toppmötet där de 27 medlemsländernas respektive statschefer träffades för att diskutera övergripande frågor för unionen samt framtida riktlinjer. På agendan var EU:s flerårsbudget (MFF), miljö och klimat, utvidgningen av Albanien och Nordmakedonien, situationen i Turkiet och brexit.

Skillnaderna mellan medlemsländernas syn på hur EU:s budget ska se ut under de kommande sju åren är alltjämt fortfarande stora efter veckans toppmöte. Sverige förhandlar tillsammans med Tyskland, Nederländerna, Danmark och Österrike för att hålla nere budgettaket till högst en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) i kontrast till exempelvis Polen, Grekland och Ungern som vill öka det nuvarande budgettaket. Ambitionen är att medlemsländerna ska komma överens under nästa toppmöte i december.

Vidare har man inte lyckats lösa frågan om att inleda medlemskapsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien. Främst Frankrike men även Nederländerna och Danmark är emot att inleda sådana förhandlingar trots att EU-kommissionen slagit fast att de två länderna uppfyller alla formella krav. Europeiska rådet kommer att återkomma till frågan om utvidgningen före toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan i Zagreb i maj 2020.

Brexit var självklart en prioritering med tanke på den stundande tidsfristen den 31 oktober. Förhandlingarna om ett nytt utträdesavtal för Storbritanniens utträde ur EU pågick in i det sista inför mötet i Europeiska rådet. Några timmar innan mötet började kom Storbritannien och EU: s förhandlare fram till ett nytt förslag på utträdesavtal som stats och regeringscheferna ställde sig bakom. I efterspelet av toppmötet har nu medlemsländernas EU-ambassadörer godkänt Storbritanniens begäran att skjuta upp utträdet ur unionen till den 31 januari nästa år. Enligt måndagens beslut, kan Storbritannien dock lämna tidigare om utträdesavtalet godkänns tidigare, utträdet kan då bli den 1 december eller den 1 januari.

På mötet pekade stats- och regeringscheferna ut klimat, migration, säkerhet och stark ekonomi som viktiga områden för EU att arbeta med 2020–2024.

Sammantaget kvarstår fortfarande många frågetecken där framtiden kring Brexit och långtidsbudgeten fortfarande är mycket oviss. Implikationerna av Brexit är enorma i synnerhet från ett svenskt perspektiv där samarbetet är djupgående på EU-nivå och där Storbritannien är en av Sveriges viktigaste handelspartners.

Europeiska rådets sammanställning av EU-toppmötet återfinns: Här

När Ursula von der Leyen presenterade sina sex prioriteringar för den kommande kommissionen var ett starkt rustat Europa för den digitala tidsåldern ett av de vitala fokusområdena. Teknologisk suveränitet, övergripande ramverk för cybersäkerhet och etiska gränsdragningar samt distribuering av 5G var viktiga aspekter som belystes för att förverkliga visionen om digitaliseringens roll att driva Europas konkurrenskraft och förbättra livskvalitén för EU:s medborgare.

Precis som von der Leyen underströk, står världen inför en ny digital tidsålder, där 5G är fundamentet som möjliggör nya innovationer genom Internet of things (IoT) och automatisering. Den ekonomiska och samhälleliga nyttan som denna digitala revolution innebär är enorm, enligt en studie som kommissionen var del av 2016 förväntas investeringarna skapa omkring 2 miljoner jobb och intäkter beräknas vara kring 62,5 miljoner euro för företagssektorn och 50,6 miljoner euro för samhället år 2025. Studien hittar du Här

Men den digitala omställningen väcker många frågor. Framförallt relaterat till cybersäkerhet, integritet och den befarade risken för strålning. Nyligen släppte kommissionen en rapport om cybersäkerhet i 5G nätet, där de största riskerna som identifierades var tredjepartsleverantörer, en ökad angreppsyta och där statliga aktörer utanför EU utgör en risk på grund av deras kompetens och intentioner. Just nu på EU-nivå pågår det diskussioner om teknologisk suveränitet i hänseende till molntjänster och Huawies etablering på den europeiska 5G-marknaden, där det finns farhågor att känslig information kan hamna i fel händer. Framförallt har frågan kring Huawies oberoende från den kinesiska staten lyfts men även risker relaterat till spionage och dataintrång.

Denna kontext skapar en svår balansgång för EU-kommissionen, samtidigt som Europa måste intensifiera sitt arbete med att möjliggöra 5G måste även vitala åtgärder tas för att säkerställa medborgarnas, medlemsländernas och unionens cybersäkerhet. Utvecklingen de kommande åren blir tämligen intressant att följa, framförallt allt från ett stockholmsperspektiv då digitalisering och innovation är viktiga framtidsfrågor.

Cybersäkerhetsrapporten hittar du Här.

 

Vill du få nyhetsbrevet direkt i din inkorg? Signa upp dig här.