I april seglade offentlig upphandling upp på vår agenda. Kommissionens förslag till en förordning om ett internationellt upphandlingsinstrument lades fram redan 2012, med syftet att begränsa vissa tredjeländers tillträde till EU:s öppna upphandlingsmarknad och få tredjeländer att öppna upp sina marknader. Genom instrumentet skulle anbud från tredjeland, vars upphandlingsmarknad är stängd för EU:s medlemsstater, kunna åläggas ett prispåslag på 20 procent. Det innebär dels en risk för högre kostnader för upphandlande myndigheter i medlemsstaterna, dels ökad administrativ börda för regionala och lokala upphandlande myndigheter.
Kommissionens förslag till en förordning om ett internationellt upphandlingsinstrument lades fram redan 2012, med syftet att begränsa vissa tredjeländers tillträde till EU:s öppna upphandlingsmarknad och få tredjeländer att öppna upp sina marknader. Förslaget blockerades dock i rådet och kommissionen kom därför med ett reviderat förslag 2016, men även då körde man fast. Rådet återupptog återigen förhandlingarna om 2019. Nu är frågan en prioritering för Portugal, som är ordförandeland under första halvan av 2021.
Brysselkontoret fick från Sveriges ständiga representation till EU, veta att arbetet med kommissionens förslag om att inrätta ett instrument för internationell upphandling börjat röra sig i “fel riktning”, sett från ett svenskt perspektiv. Genom instrumentet skulle anbud från tredjeland, vars upphandlingsmarknad är stängd för EU:s medlemsstater, kunna åläggas ett prispåslag på 20 procent.
Det innebär dels en risk för högre kostnader för upphandlande myndigheter i medlemsstaterna, dels ökad administrativ börda för regionala och lokala upphandlande myndigheter, eftersom de själva kan behöva hålla koll på vilka anbud från företag i tredjeländer som omfattas av instrumentet. Med tanke på de omfattande upphandlingar som görs i Stockholmsregionen är det därför troligt att många regioner och kommuner kommer att beröras av detta.