Slovenien

När man ser tillbaka på Sloveniens insats kan man konstatera att landet lyckades väldigt väl. På digitaliseringsområdet lyckades Slovenien nå överenskommelser i rådet om både rättsakten om digitala marknader och rättsakten om digitala tjänster – där den förstnämnda syftar till att reglera onlineplattformar och skapa rättvisa villkor på onlinemarknaden och den sistnämnda ämnar införa krav på att avlägsna olagligt innehåll online och förbättra tillgången till data. Man rodde också i land arbetet med direktivet om en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen och slutförde trepartssamtalen om rättsakten om dataförvaltning. När det gäller AI-lagen satsade Slovenien högt och gjorde kommissionens förslag till en av sina huvudprioriteringar. Här lyckades man dock endast nå en delvis överenskommelse om några av förslagets artiklar.

På det gröna området lade kommissionen i mitten av förra året fram en rad förslag inom ramen för  55% -paketet (Fit For 55), ett lagstiftningspaket som ska bidra till att minska medlemsstaternas utsläpp med 55 % fram till 2030. Det slovenska ordförandeskapet rapporterade i november att man fortfarande generellt sett är i ett tidigt skede av arbetet i rådet, ett förslag där man dock har kommit längre är det om utbyggnaden av infrastruktur för alternativa bränslen där man närmar sig en allmän inriktning. De förslagen väntas mer fart under vårterminen.

Frankrike

Den 1 januari lämnades ordförandeskapet över till Frankrike, som är ett betydligt mer erfaret land när det gäller att driva arbetet i rådet. På ordförandeskapets officiella hemsida ger man exempel på de frågor som man kommer att vilja driva inom digitaliserings-, klimat-, och socialpolitiska områdena. Frankrike ingår även i en ordförandeskapstrio med Tjeckien och Sverige, där de under ett och ett halvt år innehar ordförandeskapet och synkroniserar sitt arbete. Trion har tagit fram ett 18-månadersprogram där man kan läsa mer om deras gemensamma prioriteringar.

Frankrike har bland annat gått ut med att trepartssamtalen om rättsakten om digitala marknader och rättsakten om digitala tjänster kommer att vara prioriterade och att man hoppas nå en överenskommelse mellan institutionerna någon gång i april. Inom ramen för arbetet med data kommer Frankrike troligtvis att inleda arbetet med datalagen om kommissionens plan om att lägga fram förslaget i februari håller.

Vad gäller de gröna frågorna kommer arbetet med 55%-paketet att fortsätta. Kommissionen lanserade dessutom fler förslag kopplat till paketet precis före julledigheten och målet är att det ska vara färdigförhandlat i slutet av 2022. Ett av de tuffaste förslagen i paketet som Frankrike kommer att behöva hantera, handlar om den sociala klimatfonden och utvidgningen av utsläppshandelssystemet. Vilket också kommer att omfatta transporter och byggnader. Ett annat initiativ som Frankrike tidigare efterfrågat gäller gränsskatten på koldioxid, som syftar till att förhindra att EU:s industri flyttar utomlands på grund av att unionens klimatregler blir allt tuffare. Det är något Frankrike under ordförandeskapet därför kommer att leda förhandlingarna kring.

Vad gäller statsstöd kommer Frankrike att verka för att medlemsstaterna ska tillåtas använda statsstöd för att hjälpa industrier som bland annat utvecklar mikrochips, molnteknik och batterier. Det är något som Sverige och övriga nordiska länderna generellt varit negativa till.

Sverige

Under våren kommer Stockholmsregionens Europakontor bevaka planeringen av det kommande svenska ordförandeskapshalvåret inför våren 2023. Förberedelserna befinner sig i startgroparna, men det 18-månadersprogram som Sverige publicerade tillsammans med ordförandeskapstrion ger en indikation om vilka frågor som kommer att behandlas.

/Tobias Eriksson, Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor