Ett urval av innehållet:

• Målsättning om ett klimatneutralt EU till 2050 och åtagande om negativa utsläpp efter 2050
• Högre klimatmål för 2030 med minst 55 procent lägre nettoutsläpp jämfört med 1990 års nivåer
• Ett klimatmål för 2040 ska fastställas, inklusive en budget för växthusgaser för 2030-2050
• Inrättandet av en rådgivande nämnd som ska bistå med oberoende vetenskaplig rådgivning kring klimatförändringar
• Ett åtagande om att samarbeta med berörda sektorer kring sektorsspecifika färdplaner
• Samsyn kring behovet av högre ambitioner kring kolsänkor som regleras LULUCF-förordningen. Kommissionen ska presentera ett förslag till revidering av bestämmelserna i juni 2021.

Läs mer om förslagets innehåll i pressmeddelanden från EU-kommissionen och Europaparlamentet. Som ordförandeland ansvarade Portugal för förhandlingarna å ministerrådets vägnar. Klimatminister João Pedro Matos Fernandes uppmärksammade att överenskommelsen skickade en stark signal om EU:s ambitioner till det globala klimatmötet i USA som ägde rum samma vecka. Europaparlamentets chefsförhandlare, svenska Jytte Guteland från den socialdemokratiska gruppen i parlamentet, hade förordat ännu högre ambitioner.

I nästa steg ska ministerrådet och Europaparlamentet godkänna överenskommelsen innan klimatlagen kan träda i kraft och implementeras i samtliga medlemsländer. Klimatpolitik ska även diskuteras på EU:s stats- och regeringschefers kommande möte den 25 maj.

Klimatlagen kommer att följas upp av ett flertal lagstiftningsinitiativ på området under 2021. I juni presenteras EU-kommissionens ”Fit for 55”-paket som ska innehålla förslag till revideringar av flera lagförslag, bl.a. förnybartdirektivet, direktivet om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen och direktivet om byggnaders energiprestanda.

En intressant fråga att bevaka i de politiska diskussionerna är ansvarsfördelningen för det nationella arbetet att minska utsläppen i och med att klimatlagen anger ett bindande mål för EU som helhet. Samtidigt måste framgångsrika regionala, lokala och nationella lösningar tillåtas för att bidra till klimatmålen.

Det är viktigt för Stockholmsregionen att följa diskussionerna om klimatlagen och relaterad lagstiftning eftersom målsättningarna på EU-nivå sätter ramarna för medlemsländernas arbete. Därtill förutsätter högre ambitioner en förändring i lagstiftning för att önskvärd effekt ska infinnas. Regler om t.ex. hållbart byggande och drivmedelsinfrastruktur har direkta konsekvenser för lokala och regionala myndigheter.