Valtemperaturen för Europaparlamentsvalet stiger och det ser lite lovande ut i röstdeltagandet, i alla fall om man ser på andelen förtidsröstande där betydligt fler har valt att förtidsrösta i årets EU-val än i det förra valet. Det är bra och nog ska vi över 60 procent i Stockholmsregionen! Skriver även några tankar om kommande mandatperiod, nästa kommissionsordförande och hur Europaparlamentets makt ökat över tid.
Europaparlamentets demokratiska makt har ökat i takt med att varje nytt fördrag gett parlamentet allt fler kontroll- och lagstiftningsbefogenheter. Brysselfördraget (1975) gav parlamentet rätt att i slutet av året granska EU:s räkenskaper och bedöma om kommissionen använt EU:s budget på ett klokt och riktigt sätt. Nya tillägg genom Europeiska enhetsakten (1986) gjorde att parlamentets samtycke blev obligatoriskt innan ett nytt land kan gå med i EU. Amsterdamfördraget (1997) gav parlamentet en mycket starkare ställning som medlagstiftare tillsammans med rådet på en rad av EU:s lagstiftningsområden (konsumentskydd, möjligheten att arbeta lagligt i ett annat land, miljöfrågor m.m)
Det senaste fördraget, Lissabonfördraget (2009) stärker Europaparlamentet, ger nationella parlament större ansvar för fastställandet av inriktningen på EU:s politik samt ger EU:s medborgare initiativrätt i förhållande till EU:s institutioner. Dessutom stärker Lissabonfördraget parlamentets makt som en fullt erkänd medlagstiftare med ökade budgetbefogenheter. Det ger också parlamentet en nyckelroll vid utnämningen av Europeiska kommissionens ordförande. Just vem som egentligen beslutar om vem som blir kommissionens nästa ordförande diskuteras flitigt i Bryssel och runt om i Europa just nu.
Spetskandidater (Spitzenkandidat) från Europaparlamentets partigrupper där den största, kanske EPP, automatiskt utses? Eller någon lämplig person som EU: statschefer kan komma överens om? Personligen hoppas jag oavsett vem som ”får sista ordet”, att det blir en person (och kanske man skulle prova något annat än en äldre farbror denna gång? Inte för att jag har något emot äldre farbröder, men det finns ju andra människor i Europa också…), med en klar vision för EU-samarbetet och som kan entusiasmera de olika medlemsländerna till smartare och starkare samarbete kring gemensamma utmaningar samt stå upp för våra gemensamma grundläggande värderingar inom och utanför EU.
Men om man likt det som har hänt i FN under historiens gång, väljer någon harmlös person som inte gör någon förnär, men heller inte någon skillnad, så kanske vi kan hoppas på en stark ordförande för Europeiska rådet som ska utses i december. Europasamarbetet behöver lite entusiasm!
Oavsett valresultat kommer Stockholmsregionens Europakontor finnas på plats i Bryssel för att fortsätta ta tillvara vår storstadsregions intressen i frågor som påverkar vår utveckling och tillväxt samt skapa förutsättningar för Stockholm att synas i de frågor som vi vill ska prioriteras högre på den politiska dagordningen.
Nu röstar vi!