Under våren kom EU överens om en klimatlag vilket innebär att målen om att bli en klimatneutral kontinent till år 2050 och att minska växthusgasutsläppen med 55 procent till år 2030 blir juridiskt bindande. Nästa vecka presenterar kommissionen och klimatkommissionär Frans Timmermans ett Fit for 55-paket, som ska visa hur det ska gå till i praktiken. Det är stora omställningar som ska ske på förhållandevis kort tid och det skulle vara en otrolig bedrift om EU kommer att uppnå en 55 procents utsläppsminskning gentemot 1990 om nio år. Vad innebär den europeiska gröna given i praktiken - hur kommer den gröna unionen se ut?
Nästa vecka presenteras Fit for 55-paketet av klimatkommissionär Frans Timmermans.
Klimatpolitiken är inte längre ett tillägg utan en integrerad del i EU:s tillväxtstrategi – den gröna given – och därmed också i flera politikområden. Naturligtvis syns det i de ”usual suspects” – miljö, energi, transport – men också inom finansmarknadspolitiken där bland annat EU:s taxonomi gör genomslaget ännu tydligare och kraftigare.
När de olika förslagen nu snart kommer att läggas på bordet kan man också börja ana den värld som EU-kommissionen föreställer sig med stadstrafik driven av grön el, lastbilar längs motorvägarna drivs av hållbar vätgas och där naturen och miljön väger tungt i förhållande till produktion och tillverkning. Det kommer därtill bli intressant att följa hur de europeiska lagstiftarna kommer att ställa sig till Fit for 55-paketet. Kommer de att anamma ett helhetsperspektiv på de olika förslagen eller titta på dem separat? Om det senare stämmer kan vi få se ovanliga samarbeten där konservativa och till viss del liberala partier, som förmodligen kommer att motsätta sig skärpta utsläppskrav på personbilar, skulle kunna samarbeta med socialdemokrater från länder med en stor bilindustri såsom Frankrike och Italien beroende på hur snabbt industrin ställer om till elektrifierade fordon.
Mycket händer – för vissa för snabbt och för andra alldeles för långsamt – men helt klart är att förändringar är på väg och att ambitionsnivån är högre, mer omfattande och förhoppningsvis mer synkroniserade än tidigare. Under dessa premisser känns det extra roligt att sedan jag började på Brysselkontoret i maj proaktivt bevaka samt fortsatt positionera och profilera Stockholmsregionen på dessa områden, och jag ser mycket fram emot framtida samarbeten.
/ Anna Tranberg, EU Policy Officer på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel