Onsdagen den 10 september höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt årliga tal om tillståndet i unionen. Där klargjorde hon bland annat EU:s kommande prioriteringar och vad som uppnåtts hittills under den pågående mandatperioden (2024 - 2029). Vi har tagit oss en närmare titt på talet och återger en överblick i den här artikeln.
Talet i stora drag
Årets tal präglades av en allvarlig ton, med fokus på Europas säkerhet. Mycket av innehållet kretsade inledningsvis kring situationerna i Ukraina och Gaza. Ursula von der Leyen föreslog bland annat ett nytt “reparationslån” till Ukraina, finansierat genom frysta ryska tillgångar, samt ett nytt militärt fondsystem. Förslagen presenterades dock utan konkreta siffror eller tydliga strukturer. Samtidigt signalerades ett möjligt skifte i EU:s Israel-politik, med tal om partiella sanktioner och frysta betalningar. Det väckte kritik och i analyser efteråt, från både höger och vänster, menade vissa att åtgärderna går för långt, medan andra menade att de inte går tillräckligt långt. Något som visar på frågans politiska känslighet.
Hållbar konkurrenskraft – klimat, miljö, energi
Inom energisektorn lanserades ett nytt initiativ under namnet Energy Highways, med målet att eliminera de stora flaskhalsar som idag karaktäriserar elnätet på den europeiska kontinenten. Genom initiativet vill man bana väg för en mer hållbar och effektiv elmarknad. Vidare presenterade även von der Leyen kampanjen Buy European Food, som syftar till att främja lokalt producerade råvaror genom att uppmuntra till köp av livsmedel producerade inom Europa.
Inom fordons- och transportsektorn introducerades också ett nytt initiativ, Small Affordable Cars Initiative. Målet är att göra det möjligt för européer att köpa prisvärda bilar tillverkade i Europa, med fokus på hållbarhet genom hela produktionskedjan, där det också tydligt framgår att elbilar är vägen framåt.
Frågan om den inre marknadens ofullständighet togs också upp, där områdena finans, energi och telekommunikation nämndes som de mest kritiska för att stärka den inre marknaden. I anslutning till det presenterades en färdplan för den inre marknaden och bolagsformer som sträcker sig fram till 2028. Färdplanen ska konkretisera de åtgärder som krävs för att stärka den inre marknaden och skapa tydliga politiska tidsramar för genomförandet.
Digitalisering, forskning och innovation
I sitt tal framhöll von der Leyen även att AI är avgörande för Europas framtida oberoende. EU:s fortsatta arbete kommer att fokusera på centrala område som molntjänster, AI-förordningen och kvantteknik. Dessutom planeras investeringar i europeiska AI-gigafabriker för att stödja företag i utvecklingen, utbildningen och användandet av nästa generations AI-modeller. Von der Leyen uppmärksammande även riskerna som barn utsätts för på sociala medier, såsom mobbning, skadligt innehåll och beroendeframkallande algoritmer. Hon betonade att det är föräldrars ansvar att uppfostra sina barn, inte algoritmernas, och öppnade för möjligheten att införa åldersgränser för sociala medier inom EU.
Inom forskning och innovation kommer EU:s program Horisont Europa att fortsätta i nästa långtidsbudget och föreslås fördubblas. Dessutom kommer det att göras fortsatta satsningar på “Välj Europa”-paketet för att attrahera och behålla världsledande forskare.
Sammanhållning, hälsa och life science
När det kommer till sammanhållning lyfte von der Leyen fram vikten av att EU måste stå enat, både mellan medlemsstaterna, EU:s institutioner och bland pro-europeiska krafter i parlamentet. Något som eftersöktes var att unionen behöver bli snabbare och mer handlingskraftig, exempelvis genom att överväga att avskaffa kravet på enhällighet i vissa frågor som utrikespolitik. Även andra initiativ för att främja sammanhållning presenterades, bland annat en europeisk strategi mot fattigdom, en EU-plan för bostäder till överkomliga priser (European Affordable Housing Plan) och en förordning om arbetstillfällen av hög kvalitet (Quality Jobs Act).
Inom hälsa och life science underströk von der Leyen vikten av att EU måste ta täten. Hon varnade för att världen står på gränsen till en ny hälsokris till följd av den växande desinformationen kring vaccin, som hotar de framsteg som uppnåtts inom global hälsa. För att möta utmaningen tillkännagav hon ett nytt EU-lett initiativ för global hälsoresiliens.
Läs mer
Se talet i sin helhet här.
Mer information om de olika initiativen som presenterades finns här.
/Eskil Johnsson, policy trainee, Märta Krusell, policy trainee på Stockholmsregionens Europakontor