Talet om tillståndet i EU

Events | 10-10-2023

Tisdagen den 13 september höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt årliga tal om tillståndet i unionen. Där klargjorde hon bland annat EU:s kommande prioriteringar och vad som uppnåtts hittills under den pågående mandatperioden (2019–2024).

Europa måste svara när historien manar till handling
Von der Leyens tal innehöll en summering av EU-kommissionens framgångar hittills under mandatperioden (2019–2024) och ambitioner för nästkommande kommission. Von der Leyen betonade genomgående under talet att Europa måste svara när historien manar till handling och tyngd lades vid att färdigställa unionens säkerhetsintressen, samt att göra det enklare för de anslutningsländer som är nära ett medlemskap. 

Von der Leyen menade att över 90 procent av de ambitioner som EU-kommissionen lade fram i början av sin mandatperiod år 2019 nu har uppfyllts. Nu blickar man framåt mot den sittande EU-kommissionens sista år under mandatperioden, som troligen innebär en försiktig inställning med mer fokus på implementering än nya lagförslag. 

De digitala frågorna
Vad gäller digitala frågor lades mycket fokus i talet på AI. Sammanfattningsvis fortsätter digitalisering få ett brett stöd inom EU och man vill framåt se ett säkrare internet och värna om de civila rättigheterna i digitala sammanhang. Ursula von der Leyen berättade att Europa har tagit ledningen inom reglering för artificiell intelligens i och med AI-akten som EU-kommissionen presenterade den 21 april 2021, som nu befinner sig under diskussion i trepartssamtal. Von der Leyen lyfte fram att målet globalt sett är en etisk, transparant och säker AI. En AI-panel presenterades också som ska tillsättas med forskare, Tech-företag och experter, som ska ha en rådgivande funktion globalt och underlätta ansvarstagande när tekniken utvecklas.  

Von der Leyen lyfte även EU:s förordning om digitala marknader (DMA) och förordningen om digitala tjänster (DSA) som exempel på hur EU är en global pionjär när det gäller att skydda medborgares rättigheter i digitala sammanhang. Exempelvis eftersom förordningarna har haft en märkbar effekt på några av världens mest inflytelserika företag. Ett annat initiativ som presenterades var en höghastighets datakabel som ska upprättas mellan Indien, arabiska golfen och Europa för att sammankoppla de mest innovativa ekosystemen i världen. Nya plattformen STEP introducerades också vilken ska möjliggöra att Europa bevarar ett försprång vad gäller kritisk och framväxande teknik som mikroelektronik och AI. 

Gällande digitalisering inom transportsektorn, uttryckte Ursula von der Leyen en hård linje mot Kina angående elbilar. Von der Leyen presenterade en utredning som ska inledas kring det stora inflödet av billiga statssubventionerade elbilar från Kina, som man anser snedvrider marknaden. Europa ska även kämpa för att behålla tillgången till nyckelteknologi i kapplöpningen mot andra länder, bland annat Kina. Kina var efter talet snabba med att uttrycka sitt missnöje över uttalandet och anklagade EU för uppenbart protektionistiskt beteende.  

De gröna frågorna
Klimatrelaterade åtgärder som introducerades i talet var bland annat beställningen av en rapport som ska kartlägga EU:s konkurrenskraft, samt ett vindkraftspaket för snabbare tillståndsprocesser. Von der Leyen meddelade även att ett flertal samtal, så kallade Clean Transition Dialogues, med industriföreträdare kommer att inledas redan i september för att underlätta företagens gröna omställning. EU-kommissionen vill även inleda dialoger med Europas bönder för att kunna möta de två största aktuella utmaningarna; hälsosamma livsmedel och ett självförsörjande EU.  

Även om förordningen om restaurering av natur inte nämndes vid namn poängterade von der Leyen vikten av att skydda och bevara Europas artrikedom, skogar och hav i kampen mot klimatförändringarna. I von der Leyens avsiktsförklaring till parlamentets president och Spanien, ordförarland för Europeiska rådet, listas även införandet av ett klimatmål för 2040 och ett initiativ för vattenresiliens som prioriteringar. Det är tydligt att EU:s klimatansträngningar flyttas från lagstiftning till verkställande, och fokus ligger på att underlätta klimatomställningen för Europas industri.  

Övriga frågor
Utöver de digitala och gröna frågorna togs andra övergripande teman upp. Fokus var på stödet till Ukraina, ett stärkt partnerskap med Afrika, näringslivsfrågor, behovet av att lagfästa principen ‘ett nej är ett nej’ och att bekämpa mäns våld mot kvinnor, samt unionens utvidgning.  

Läs mer
Se talet i sin helhet här. 
Mer information om de olika initiativ som presenterades finns här.
EU-kommissionens rapport på det som åstadkommits under mandatåret 2022–2023 finns att läsa här. 

/Amanda Lindell, trainee och Hedvig Pontén, trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel