Den 9 oktober presenterade den nuvarande ordföranden för Europeiska regionkommittén, Vasco Alves Cordeiro, den årliga rapporten om tillståndet i Europas städer och regioner som publicerats av regionkommittén. Rapporten baseras på akademisk forskning samt studier som genomförts på uppdrag av EU-kommissionen och är framåtblickande. Den visar de mest angelägna utmaningarna för europeiska städer och regioner och ger även en inblick i hur regioner och städer hanterar krissituationer som klimatkrisen, Rysslands krig mot Ukrainakriget och energibristen. Den visar även hur regioner och städer bidrar till samhällets långsiktiga utveckling i samspel med den gröna och digitala omställningen, samtidigt som sammanhållningen stärks.
Svenska regioner och städers resultat
Rapporten visar att Sveriges regioner och städer fortfarande tar emot förhållandevis lite anslag för sammanhållningspolitiken och faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Målet inom EU:s sammanhållningspolitik är att alla regioner och städer ska utvecklas tillsammans och här pekas Sverige ut som ett exempel där stora skillnader finns mellan landsbygden och stadsmiljö. Man lyfter här att i flera svenska regioner har mindre än hälften av befolkningen 15 minuter eller mindre till närmaste sjukhus. Angående den klimatrelaterade sammanhållningspolitiken är Sveriges ett av de länder med regioner som har haft jämförbart få antal värmerelaterade dödsfall årligen inom EU. Beräkningar för en framtid med mycket höga utsläpp med absolut exponering visar att de flesta av Sveriges regioner har en uppmätt aggregerad klimatrisknivå som bedöms vara medelhög. Endast en region bedöms ha en låg risk (Jämtlands län) och några svenska regioner bedöms ha en hög risk (Gävleborgs län, Skåne län, Blekinge län, Kalmar län, Hallands län, Västa Götalands län). I övrigt står Sverige även ut gällande färdigheter då svenska regioner har en mycket hög sysselsättning hos yrkesutbildade personer.
Rapportens resultat och framtidens sammanhållningspolitik
Cordeiro berättade i sitt tal att trots att sammanhållningen har ökat inom EU det senaste årtiondet finns det vissa pågående utmaningar för sammanhållningen. I talet betonar han även att nutidens kriser har försvårat sammanhållningspolitiken samtidigt som sammanhållningspolitiken varit viktig för hanteringen av kriserna. Några skillnader mellan regioner som har ökat är enligt rapporten tillgång till grundläggande tjänster, arbetslöshet och konkurrens. Ökade skillnader är ett hot mot demokratin och vår levnadsstandard inom EU och om dessa utmaningar inte hanteras riskerar vi missnöje och oenighet som kan minska stödet för europeisk integration. Rapporten visar även att klyftan mellan landsbygd och städer ökar.
Vidare lyfter rapporten att alla regioner måste inkluderas i utvecklingen framåt med en stark platsbaserad sammanhållningspolitik. Det bör genomföras utan konkurrens och överlappning mellan fonder och program inom EU. Tillit och möjlighet att utkräva ansvar är grundläggande för sammanhållningspolitiken och behövs i kombination med transparens och delaktighet från alla intressenter för välfungerande partnerskap i EU. I nutida kriser har sammanhållningspolitiksmedel mobiliserats för att hantera exempelvis pandemin och Rysslands krig mot Ukraina. Även om solidariteten är viktig inom EU menar rapporten att fonder för sammanhållningspolitik inte bör användas som krisfonder. Rapporten betonar istället att det inom sammanhållningspolitiken krävs ett tillvägagångssätt som präglas av både flexibilitet och balans för att säkerställa fortsatta långsiktiga strukturella förändring på området, samtidigt som förmågan att hantera oförutsägbara händelser som kriser bibehålls. Vidare ska synergier och komplementaritet mellan sammanhållningspolitik och EU:s andra policyområden säkerställas. Innovationsgapet mellan regioner behöver minskas för att möjliggöra digitala och gröna omställningen och hantera demografiska förändringar. En potentiell utvidgning av unionen kommer även att ha stora effekter på sammanhållningspolitiken.
Framåtblick
Intensiva diskussioner pågår i EU-insitutionerna kring den framtida sammanhållningspolitiken. Regionkommittén har tagit fram ett utkast över sin position angående sammanhållningspolitiken som ska antas i plenum i november.
Läs mer
Läs hela rapporten här eller lyssna på talet här.
/Gabriel Carlin, EU Policyhandläggare, Amanda Lindell, trainee på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel.