Den första juli lämnade Frankrike över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd till Tjeckien, som likt Frankrike har en väldigt ambitiös agenda. Det kommande ordförandeskapet är extra intressant ur en svensk kontext, eftersom det är Sverige som avlöser Tjeckien som ordförandeland den 1 januari 2023 och kommer att få ärva de frågor och initiativ som inte blivit färdigförhandlade under hösten.
Den 1 januari intog Frankrike ordförandeskapet i Europeiska unionens råd, med ambitiösa prioriteringar inom de digitala, gröna och sociala områdena. Ordförandeskapet blev extra utmanande eftersom landet under samma period skulle hålla val, vilket betydde att många av de prioriterade frågorna behövdes avhandlas under ordförandeskapets första månader.
När man nu kan utvärdera Frankrikes insats kan man först konstatera att Emmanuel Macron återvalts som president, dock med försvagad makt efter tappad majoritet i parlamentet. Under början av ordförandeskapet bröt också kriget i Ukraina ut, vilket har krävts att ordförandeskapet flyttat fokus till koordinering av EU:s respons.
Vad gäller Frankrikes prioriteringar har landet jobbat hårt för att nå en rad olika överenskommelser i rådet och i trepartsförhandlingarna mellan institutionerna. Inom det digitala området var Frankrike från början tydligt med att man ville nå överenskommelser i trepartsförhandlingarna mellan Europaparlamentet och Rådet, om rättsakten om digitala marknader och rättsakten om digitala tjänster. Det är två stora initiativ som reglerar hur stora onlineplattformar, som Facebook och Google, får förhålla sig på internet och gällande hantering av olagligt innehåll online. Efter att de sista diskussionerna om rättsakten om digitala tjänster slutfördes i juni och Europaparlamentet röstat om rättsakten om digitala marknader i början av juli, kan man konstatera att Frankrike lyckats med sitt mål.
Arbetet med rättsakten om artificiell intelligens har också gått framåt och man har tagit fram en rad olika kompromissförslag. Landet lyckades dock inte komma hela vägen i mål och nå någon överenskommelse utan Tjeckien kommer att få ta arbetet vidare under hösten. Frankrike har också tagit arbetet framåt inom det gröna området och lyckats med att nå allmänna inriktningar inom flera av förslagen inom 55%-paketet. Bland annat när det gäller utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen, FuelEU maritime och ReFuelEU Aviation.
Den första juli lämnade Frankrike över ordförandeskapet till Tjeckien, som på sin hemsida för ordförandeskapet listar fem områden som landet kommer att fokusera extra på. Ett av dem är kriget i Ukraina och dess inverkan på ekonomi, energi och livsmedel kommer fortsatt vara prioriterat, bland annat genom fokus på ytterligare sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina.
Energisäkerhet kommer också vara ett prioriterat område. Fokus kommer vara att minska EU:s beroende av rysk olja och gas genom det nya initiativet REPowerEU, för att främja övergången till förnybara energikällor och energieffektivisering. Tjeckerna trycker dessutom på vätgasens roll i omställningen från naturgas och understryker att det behövs en ambitiös plan för infrastruktur, förvaring och terminaler för vätgas. Tittar man närmare på specifika lagförslag har tjeckerna som mål att avsluta förhandlingarna om avskogningsförordningen och batteriförordningen, samt arbeta vidare med industriutsläppsdirektivet.
Försvar och cybersäkerhet står högt på Tjeckiens agenda, där landet vill bidra till genomförandet av den strategiska kompassen, som är EU:s militära strategi. Bland annat genom att utveckla en verktygslåda med frivilliga instrument för hantering av cyberhot.
Tjeckien kommer också att fokusera på EU:s ekonomiska motståndskraft, bland annat genom att främja konkurrenskraftiga och strategiska teknologier. Ett sätt att göra det på är genom arbetet med rättsakten om halvledarchips, som syftar till att öka produktionen av dessa komponenter i EU. Ett annat sätt är att stärka EU:s försörjningskedjor genom ökat samarbete med USA inom ramen för handels- och teknikrådet (TTC). Andra digitala initiativ som är prioriterade, med syfte att öka den ekonomiska motståndskraften, är rättsakten om en europeisk digital identitet och dataakten.
Den sista prioriteringen som nämns är demokratiska värden, där landet lägger fokus på rättsstatsprincipen men även på att EU bör sätta upp globala standarder inom ny teknik, som artificiell intelligens. Tjeckien har som mål att under ordförandeskapet lyckas föra samman EU:s medlemsstater bakom en gemensam överenskommelse om rättsakten om artificiell intelligens i rådet. Det är inte en helt enkel uppgift med tanke på lagförslagets bredd och komplexitet och att många stora knäckfrågor återstår.
Europakontoret kommer som vanligt att följa ordförandeskapets arbete från nära håll och återrapportera i våra nyhetskanaler.
/Tobias Eriksson, EU Policyhandläggare på Stockholmsregionens Europakontor i Bryssel